I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Nu skall vi få del av mina tankar som jag funderat massor på. Jag tänker förmodligen alldeles för mycket, men sådan är jag.
Har inte velat skriva om det här eftersom det känns som att det skulle vara att strö salt i andras sår. Men jag måste få ut detta nu.

Vi har enda sedan E föddes varit sugna på att få barn tätt (det har ni nog fattat vid det här laget). Men nu står vi helt plötsligt vid den tidpunkt då vi börjar tycka att det är dags att börja försöka. Vi vet ju att ALLT kan hända på vägens gång och att det kan dröja länge innan vi har ett syskon hos oss.

Men OM allt skulle gå som på räls och vi har ett syskon om typ 10 mån. Vad sätter vi oss i för situation då? Blir det övermäktigt mycket jobb? Just den biten känns som att vi borde kunna ro i land.

Men E hur blir det för henne? Kommer hon hamna i skymundan och få alldels för lite tid? Ja ni förstår nog ungefär hur mina tankar går.

Hvidis ni kommer ju få tätt. Hur tänker du? När andra så som ni skaffar tätt blir jag bara glad och tycker att det låter helt underbart men när det gäller mig själv överanalyserar jag nog lite väl.

Grattis!!!

Tack för era tankar.

Det är just något som lockar. Att ha tätt och förhoppningsvis få två som trivs ihop och leker tillsammans.
Inser att jag tänker lite som jag gjorde innan E föddes. Fast då kom tankarna mer efter jag blivit gravid. Men då hade jag panik över hur livet skulle ändras och saker man skulle behöva sätta åt sidan. Till exempel de mysiga fredagskvällarna i soffan. och nej de har inte blivit de samma som innan E. Men på så himlans mycket bättre! Skulle ju inte byta någonting mot E.

Ikväll fick vi oss ett riktigt gott skratt. På mellanvåningen har vi bla kök och hall. Dessa är så barnsäkrat som något kan bli och här kan vi låta henne krypa runt utan att oroa oss något större. Jag o maken sitter o äter, spillevinken hade redan ätit och leker runt på golvet. Helt plötsligt här vi hur hon börjar gråta i hallen, tittar ut och hittar en tjej som ställt sig på huvudet i hundens korg. Huvudet neråt och bena spratlandes i luften. Gissa om vi skrattade. (hon hade alltså inte skadat sig för då hade vi inte skrattat).

Villemoa har glömt att svara dig. Vad skönt att allt går bra med Ellie och även att amningen funkar bättre denna gång.
Gött att det gick bra igår när ni var själva. Men riktigt surt med försenat flyg. Sådant som inte får hända när man sitter o längtar efter någon.

Så nu har skruttan somnat så nu skall jag lämna datorn för fredagssoffan.
På spåret!!! Tuff tuff!

Blomma och Fru E. Hur är det med er?

Ett litet livstecken bara...

Stog nyss ute och sparkade boll med hunden när det slog mig från klar himmel (becksvart iof), men Blommis skulle ju till AF idag. undrar hur det gick? så fort jag kom in fick jag svaret för Blommis hade redan skrivit här.
Vad skönt att du har en sådan bra handläggare, verkar som att jag får svälja mina fördommar om att alla handläggare är miffon. Och det gör jag så gärna om det innebär att du får bra stöd. Bra att hon låter dig återhämta dig i lungan ro.

Vilken söt kompis din son har. Är inte ett dugg förvånad över att 9åringar dansar av glädje när de får sova över hos dig.