I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Hej Blommis fina du!

Jag förstår av det sidor jag hunnit läsa bakåt att du opererat dig? Orkar du ta en förkortad version på vad som hänt och vadalltsåhurmåååårdu?
Badenbaden låter som en god idé 

Med mig är det i grund och botten bra! Jag studerar för fullt, dottern är ju över 2 år nu och väldigt, uhm, självständig? 
Det har varit svårare och jobbigare att vara mamma än jag kunde tro från början, utan att för den delen på något sätt förminska kärleken och allt det fantastiska. Men det känns som att jag inte behöver förklara mig för er gällande just det?

Det är svårt att studera heltid och försöka få ihop barn och make. För första gången sen vi träffades för 9 år sedan så är det väl lite mer skakigt i äktenskapet också. Jättejobbigt men inte omöjligt att ordna. Vi försöker att umgås mer och sova mer. Dottern har sovit färre än 10 hela nätter sen hon föddes. Normalt sätt vaknar hon 2 gånger per natt fortfarande. Så det är lite tungt. Sen att jag inte har någon i min närhet som jag kan prata med om det här gör det ännu svårare. Inga andra barnfamiljer att hänga med heller riktigt.

Just nu så består mycket tankar om det här med ett syskon, vet inte riktigt hur jag ska tänka. På ett sätt vill jag verkligen försöka att utöka familjen. För dotterns skull om inte annat. Men vissa dagar känns det alldeles skräckslaget. Hur skulle jag orka EN TILL!? Får frågan om "ska ni inte ha fler barn" (vilket ju är en hemsk fråga på sååå många plan) minst en gång i veckan.
Fattar inte riktigt hur man vågar fler barn, är det en längtan som sätter igång det eller är det för att det känns som att det blir bra när barnen är äldre eller är det bara jag som tycker att småbarnsåren har varit tokjobbiga? Sen var ju inte min förlossningen eller tiden efter den sådär jätterolig heller, skiträdd för snitt vilket jag tror är obligatoriskt om det blir en till gång...
Och tänk om det inte kan bli några fler? Då borde jag ju verkligen börja försöka nu? Och tänk om nästa barn är sjukt? Eller om det blir jättelångt emellan dem eller (tusen andra tankar)?! Gaah!

Har flyttat till radhus ute på värmdö också. Som ju ska renoveras upp. Nån gång. När man har tid. Öh?

Så det var väl lite min ångest i korthet. Haha! 

Här kommer jag och liksom bara kaskadkräks ut en massa. Jag har saknat er. 
 
 

OJ! Hjärntumör, snacka om livspåverkande. Du är fantastisk som ser det positiva också och jag är ofantligt glad att operationen gått bra! Är det "bara" rehabilitering kvar eller behöver du fler operationer eller så? Kommer kroppen själv fixa till hormonbalans nu? (oj vad mycket frågor jag har, feel free att inte svara)
Fastän jag bara kan tänka mig hur läskigt det måste vara att få höra om tumören är det ju som du säger ändå skönt att få en förklaring på oförklarliga saker som skett i ens liv! 
Hoppas sommaren får vara full av mys och bättre hälsa dag för dag! 

Jag ska vara hemma med dottern hela sommaren, maken har semester först i slutet av sommaren. Skönt att vara ledigt med liltrollet men liiite känsla av att jag verkligen MÅSTE hitta på saker att göra så vi inte växer fast här i området. Skogen bakom huset är ju trevlig iofs men inte så social? Dottern pratar ju mer än mig (tänk att det faktiskt går?!) men mestadels i 3-ordsmeningar och det mesta handlar om att ramla/smaka/räkna/titta/myskaninen/gunga eller åka kana. Kanske inte är helt och hållet stimulerande sällskap dygnet runt i 8 veckor 

 

Åh Blommis! Jag tänker definitivt ha det i åtanke! Vore ju superhärligt! Ska bara försöka komma ifrån min ovilja att ta med dottern någonstans där hon inte är "van" eftersom det brukar förvärra hennes sömnmönster som ju redan är väldigt oooojämna 

Bra att de har koll på knölen iaf, och att de tar övriga "diffusa symptom" och kollar upp om det kan ha haft en koppling. Jag håller med om att det lätt blir bortförklaring med stress, antagligen för att det oftast är stress. Läskigt när det inte är det dock!  

Klockarbol! Vilket underbart inlägg, eller iofs jättetrist att höra om sömnbristen men skönt att slippa känna sig ensam

Jo, det är svårt att släppa. Och de gångerna som lillan är hos Mormor så har jag ju mest bara mardrömmar och dåligt samvete och känner mig inte alls utvilad. Vi åkte faktiskt bort en helg för någon vecka sedan jag och maken, första gången jag var borta från M mer än en natt. Alla kommentarer om att "åh passa på att vila och sova och ha de bra". Det är svårare än en kan tro...

Hvidis! Haha, skrattade åt att om det inte liksom "blivit" en tvåa hade ni väntat än. Det är ju så himla svårt att ta det här beslutet. Får väl försöka leva i stunden och hoppas på att det tar sig en dag då jag är positivt inställd? Så slipper jag liksom ta beslutet aktivt?

Sova i prinsesstornet låter ju fantastiskt Blommis, sen är väl M mer av en drake (i positiv bemärkelse) än prinsessa men drakar kan man ju också ha i torn om jag har förstått det hela rätt?

M älskar att vara utomhus så jag har faktiskt inga betänkligheter på att hon skulle trivas hos dig. Är mer bara, ja ni vet. Hjärnspökena.

HEJ! 
Jag är KASS på att hålla mig aktiv men nu ska jag ta me tusan ta ett nytt försök och inte vara en sån "Bofink" ;)
Har läst tillbaka några veckor så here it goes:
Klockarbol: SÅ HIMLA BRA med ekonomin! Det är ju så himla bra gjort! Kan inte vara lätt att liksom komma tillbaka men du klarar det ju galant! Sjukt imponerad!
Daa: Dina ungar är ju för underbara! Jag älskar också klädmärket ;) Tungt med höstblåsor och svinkoppor, M hade också något liknande förra året - vi blev aldrig på det klara om det var höstblådor, svinkoppor eller kanske t.o.m. extremt lindriga vattkoppor. Jag är ganska säker på att det bara var några virusprickar egentligen men det är inte lätt det där "prick-universumet". 
Flamman: GRATTIS i efterskott! 
Ingis: STOR KRAM, jag vet precis hur det känns att jogga och känna sig som en elefant. Särskilt när man möter alla dess människor som joggar lite sådär som att det inte skulle vara några problem alls när jag själv ser ut som en tomat i ansiktet och flåsar som en galen ko. Jag har också försökt få pepp av min så snälla make men han har ett annat sätt att kommunicera. Men nu har jag börjat se det som att ibland räcker det faktiskt inte att vara snäll (för jag har liksom inte velat vara på honom för han är ju så utbota SNÄLL jämt) och att jag vill att han ska träna på att kunna uttrycka sig och förstå mig. Blivit lite bättre. Hur som - heja dig! Skulle kunna skriva en massa (sanna) klyschor som "den bästa träningen är den som blir av" osv. men vet inte om det hjälper just nu? 
Blommis: Ska hålla tummarna för din kyckling, tråkigt med den andra Och KRYA till blompojken, så tråkigt för honom att det blev sådär, hoppas tiden flyger och han snart är tillbaka på banan. Det blev visst inget besök i sommar, blev lättare att vara hemma än jag trodde - kanske mycket tack vare vädret. Dottra är en riktigt badgalning så hon var glad så länge vi badade/hon badade några timmar om dagen så då var det plötsligt semester för maken också och då fick jag sällskap och hade en fantastisk avslutning på sommaren. Men jag kanske kan få komma och hälsa på i höst/vinter? Bara för att umgås liksom? Kanske utan dottern till och med 
Maken har just varit på arbete utomlands i en vecka och bott på lyxhotell så då kan väl jag få lite ledigt för blommismys kan en tycka!  

Här hos mig är det nya tider. Sist jag skrev här var jag lite fundersam över hur ni andra lyckades med att ta beslutet om fler barn. För mig behövdes det "bara" bättre sömn med dottern och bättre relation till maken så blev vi lite sugna igen... Så pooff är jag nu i chock över ett   som förhoppningsvis blir  i början av juni...
Är ju tidigt men vem ska man dela sådant här med om inte er?!
Jag är superlycklig och skiträdd på samma gång över förlossningen (våga chansa på vaginalt  igen eller kejsarsnitt som är minst lika läskigt) och hur det ska gå med två barn när jag ibland helst bara vill gömma mig bakom sängen och inte komma ut när jag "bara" har ett.  

Åter till studierna. Som är svåra att fokusera på. 

Tack för alla Grattis
Det kommer bli 3 år och 2 månader mellan barnen som det verkar nu. Ganska läskigt känns det, mer än förra gången faktiskt då jag funderar mycket på hur M ska reagera och så...

Blommis: Ja du när kommer jag? Att det ska vara så himla mycket tentor och skräp här i kalendern *bläddrar fram å tebaka*. Kanske blir först i januari som det lättar upp :(, har "ledig helg" efter tentan den 16/1. Kanske kanske ska till Jönköping i slutet av november också, då kanske jag ska passa på att svänga förbi?

Om det blir något alls då jag REDAN har foglossningskänningar. Kom ju ganska sent i graviditeten förra gången men alltså har så ont i höft/ljumsken så jag vet inte vad. Kryckor i vecka 10 denna gång? ÅNGEST!
Ringde MVC och bokade inte inskrivningssamtal och hon sa att det ibland kan komma mycket ont direkt när hormonerna flödar sen avta lite igen, jag hoppas verkligen att det är så.

Teknikens hus låter kul! Jag ser framemot att ta med M på naturhistoriska och Tom Tits i södertälje så småningom!

Åh Blommis! En något sen men stor kram! Mina svägerskor (de som är gifta med makens bröder) är två av mina allra bästa vänner. Vet inte alls hur familjen skulle ta om något av dessa förhållanden skulle ta slut. Det är tufft också när ett nytt fönster med massor av "tänk om"-tankar och känslor öppnas och rör om. Kanske det är du som ska komma hit och bli omhändertagen istället?! 

Läskigt med Hamster Kjell! Hoppas dottern mår bra under omständigheterna!

Det här med genus och barnkläder, don't get me started. Verkligen. Jag pratar tills jag blir blå. Feministen i mig är lite mer högljudd än vad jag normalt sätt är. Blev inte bättre av att jag fick barn. Heh... Eller började studera psykologi och sociologi.

Mina svärföräldrar hade hönor. Tills räven och örnen kom. Nu finns inga kvar.  

Flamman: Kör är ju så himla härligt! Saknar det mycket. Sthlm är för stort, det är liksom antingen en kör där ingen bryr sig eller en kör då det är körövning ofta och konsert hela tiden som man aldrig får missa - och det blir ju svårt som student med barn känner jag... 

Här är det lite illamående, en väldigt massa trött (får man sova 14h/dygn?) men annars fint.
 

September: Vilken pärs! Jag hoppas verkligen att livet lättar framöver! Svårt det där när det ska balanseras gravidpiller och gravidproblem och ätas järntabletter samtidigt som man liksom inte får äta vissa saker som gravid.  Psylliumfrön är bra, linfrön i vatten över natten och sen dricka är också bra - då har man hjälpt till att lösa upp det där bra slemmet (gott det låter va?) som sen kan blandas i ex yoghurt.

Flamman: Skitsöt halloween hamster! Min man har karvat en pumpa som ser ut som Super Mario. Barnen i området måste tro att vi är världens konstigaste vuxna.

Solde: Kyrkoherdesutbildning! Wow! Hoppas du kommer trivas jättebra, Stort Grattis!

Klockarbol: Å Nej inte ryggskott! Säger som tidigare talare, naprapat? Sjukgymnast på Vårdcentralen? Vääärme! Krya!

Hvidis: Kämpa på med plugg och mage! Skönt att höra att du mår bra ändå!

Jag mår jätteilla och har därför svårt att få något gjort, försöker läsa här så mycket jag kan iaf även om jag inte alltid orkar skriva. 

Kram till er andra!

 

Kram till er alla skulle de stå, haha.

Blommis: Jo han jobbar fortfarande som speldesigner, hälsa din son att matematik och engelska är skitviktigt att kunna. Han gillar att sprida och öka på intresset för matte hos spelintresserade ungdomar 
Hans företag har faktiskt ett kontor i NY så kanske det kan passa blompojken i framtiden? hehe.

Daa: Det är viktigt att vara snäll mot sig själv. Det är svårt. Men jag brukar ibland när jag blir stressad och liksom känner mig liten tänka att "hur kommer det sig att jag är så himla hård mot just mig, nu ska jag vara lika snäll mot mig som om jag vore en av mina vänner". Då brukar det faktiskt känns lite bättre  
Tror på dig!

Ska till BM nästa vecka, ska prata om tabletter då, för nu är det ganska hindrande i vardagen eller vad man ska säga. Hade velat fara till pappas grav idag men orkar bara inte...

 

Kram Blommis! Jobbigt med smärta men skönt att bli tagen på allvar.

Jag är hemma sjuk, 2 hela veckor nu men på bättringsvägen. Sparkande bebis på insidan och envis onge på utsidan med foglossning på det är tröttsamt :) I övrigt är det mesta som vanligt.

Hvidis: Ska kolla upp! Hade tid förra veckan till sjukgymnast med akupunkturkompetens men blev sjuk så ska försöka få tid så fort hostan lagt sig! Låter härligt att det fungerat för dig!