I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
*torkar en tår över livets jävligheter*
Det var en av mina lyckligaste dagar ska ni veta. Hur kunde det bli så här??
Kraaaaaaaaaaaam!
Fru E, nu har vi ju messat en hel massa, men jag skriver det här också.
GRATTIS! Du är precis lika gravid som alla andra som plussar, och några garantier finns aldrig. Jag förstår att er tidigare erfarenhet gör dig lite extra skeptisk, men just precis nu är du gravid med tvillingar! Om inte det är v¨rt ett glädjefnatt så vet jag inte vad som är det!
Flamman, fy fan rent ut sagt. Jag fattar inte att du står ut. Men jag beundrar dig för att du gör det. Om han vägrar medicinering, är det så här han kommer att vara då?
Och med tanke på hur (och vad) han spenderade era pengar på när han var i Ryssland sist så tycker jag att du ska försöka skrapa ihop de pengar du hittar och åka iväg utan honom.
Flamman, det gör mig så ont att han är beredd att kasta bort hela ert gemensamma liv bara för att han vägrar medicinering och hjälp. Men du och flickorna klarar er, det är jag övertygad om. *kramar hårt*
Flamman, ÅK! Varför ska du ta hänsyn till honom när han uppenbarligen skiter i er? Han förtjänar inte att du stannar hemma för hans skull, i synnerhet inte om han kommer att använda helgen till att trycka ner dig ännu mer. Och vad han väljer att göra istället... ja, det är till syvende och sist hans beslut.
Blommis skriver så bra och träffsäkert att jag blir helt tårögd.
Flamman, skriv ut Blommis ord och läs, om och om igen.
Kram, finaste du!