I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
Hoppsan hejsan!
Idag skiner solen lika overkligt som det snöade i fredags. Hem kom jag i alla fall och nu känns det vår mer än någonsin. Fast attans vad halt det var i dag! Skulle bromsa på en gata för det dök plötlsligen upp ett farthinder. Men fast jag bromsade så rullade blilen glatt på ändå. det var läskigt! Huu! Inför naturens kraften är man rätt liten...
...och nu är det bara två dagar kvar innan ansökningstiden för tjänsten går ut. Magkatarrkänsla, typ.
Och så hade jag femtitretusen grejer att göra när jag kom till jobbet idag, bl a en begravning som hon tycker jag skall ta. Har naturligtvis inget emot begravningar, men den här är på tisdag nästa vecka och på fredag är jag i Hässlehom hela dagen för att börja välja biskop och på måndag är jag ledig. Och i morgon har vi seeeega månadsmötet och därefter vårplanering (sådan som andra församlngar hade i höstas, typ). Men det löste sig. Problemet är, att tanta chef inte tycker att kvalitet är viktigt när det gäller begravningar av äldre. Hon anser att man ungefär kan snyta ett griftetal ur näsan på väg till begravningen och dit räcker det väl om man kommer tio minuter innan....ni förstår? Att ägna två (!) timmar till ett griftetal och vara på plats i kyrkan en timme innan, det tycker hon är att lägga för mycket tid.
Nej, nu blir jag så trött att jag snart tänker åka hem. Amarettos uppfödare kommer för att fortsätta hjälpa oss att klippa i tusslandskapet han har samlat på sig under magen. Han tycker INTE om att man håller på där speciellt mycket.