brittlouise skrev 2013-10-02 16:20:09 följande:Hur lång tid tag en kyrklig vigsel ungefär?Beroende på om man lägger till extra moment som solosång, diktläsningar osv så tar den vanligtvis mellan 30-40 minuter.
Beate79: Det beror på hur du menar med din fråga. Man kan inte gifta sig två gånger utan mellanliggande skilsmässa. Därför går det inte att gifta sig borgerligt och sedan gå till kyrkan och gifta sig igen. Vill man först ha en borgerlig ceremoni och sedan en kyrklig, utformas den kyrkliga lite annorlunda, man tar tex bort frågorna. Om du däremot menar att man inte skulle få gifta sig i kyrkan för att man tidigare varit gift borgerligt (men skilt sig) så stämmer det inte. Det går bra att gifta sig i kyrkan om man varit gift tidigare, kyrkligt eller borgerligt, men skilt sig.
Lilllan: Kyrkligt spelar det ingen roll vilken färg din klänning har, tror inte prästen kommer att bry sig om det. Etikettsmässigt brukar man ju däremot säga att man ska undvika svart vid vigsel eftersom det -etikettsmässigt som sagt- anses vara sorgens färg.
Ingen här? Okay, kikar in lite senare då!
Ingen större trängsel här, ser jag.
Chicita: Min pappa dog 2001, just när jag börjat läsa till präst. Han ligger i minneslunden i samma kommun där jag bor, så det är ju inte långt att ta sig dit. Ändå blir det kanske bara två-tre gånger per år. Men det betyder ju inte att han är bortglömd. Jag tänker på honom, om inte varje dag så varannan. Inte behöver jag vara där han är begravd för att tänka på honom. Jag tror alltså att det går precis lika bra att komma ihåg sina kära avlidna var man än befinner sig. När det gäller att "kommunicera" med dem så är jag väl inte helt säker på att jag tror att det går. Jag tror ju att pappa finns någonstans, och kanske får jag en gång möta honom igen, men jag skickar inga meddelanden till honom, talar inte med honom på det sättet. Däremot tänker jag nog att han på något sätt kan se oss, se hur det har gått för oss, hur ungarna växer och så vidare.Att kommunicera med Gud går däremot bra, det tror jag. dessvärre är det väl så att Gud hör oss bättre än vad vi hör Gud. Jag kan inte påstå att jag brukar höra Gud tala. Däremot anar jag i lyckliga stunder vad som är Guds vilja - och i ännu lyckligare stunder lyckas jag till och med följa den!
