Får ni ekonomisk hjälp av era föräldrar eller andra?

Vi är studenter och tycker att det absolut viktigaste är att vi får varandra. Allt annat är sekundärt. Så när vi berättade för våra respektive föräldrar sa vi direkt "det blir ingen fest". "Inte om vi hjälper er heller?" frågade samtliga fyra föräldrarna. Njae jo, svarade vi. Vi pratade lite vad de menade med "hjälper" och funderade på det. I princip står de för festen med lättare förtäring för de vi vill ha på festen, både ekonomiskt och praktiskt. Vi bestämde oss för att tacka ja. Sedan får andra tycka vad de vill om det, men för oss känns det helt okej att tacka och ta emot.

Bra formulerat. Så är det för också.

Kul att höra att vi inte var ensamma om det

För att besvara en annan fråga som jag tror du skrev(?). Svärföräldrarna är rätt täta, mina föräldrar har goda inkomster men inte jättehöga. Min pappa är liksom ålderspensionär... Plus att en av mina bröder gifter sig 2 månader innan och de kommer ge oss båda lika mycket i bröllopsbidrag. Och jag har två bröder till som också ska få sin del... Så, jag skulle inte vilja att de betalar alltför mycket då det liksom blir gånger 4.

Exakt. Men tror att mina föräldrar, iom att vi är två som gifter oss samma sommar, kommer dela ut det som en stor klumpsumma så även de andra två barnen får pengarna "nu". Så att när det ev blir aktuellt i framtiden med bröllop har de fått sin del redan och om de aldrig gifter sig så får de väl köpa något annat :-P Mina föräldrar lär ju inte få bättre ekonomi ju äldre de blir tyvärr :-P
Jag var väldigt noga med att jag tänker inte ta emot ett öre om inte mina syskon får också, vilket mina föräldrar höll med om. De har gjort likadant förut vad gäller körkort.

Kärlek har väl ingenting med pengar att göra? Jag skulle älska mina föräldrar lika mycket om de var så som de är idag, oavsett om de satt på fattigkåken eller hade mångmiljon belopp på banken.

Isf blir väl föräldrarna ledsna för att de inte kan ge mer pengar. Då får man försöka göra det klart för föräldrarna att pengarna inte spelar någon roll. Men sedan behöver man ju inte berätta allt heller som du skriver. Ibland håller man ju tyst om saker för att skydda andra.I mitt fall så sa ju jag och min MB direkt att "det blir ingen fest" när vi meddelade att vi ska gifta oss. Detta är för att festen är sekundär, vi har råd med det som är viktigast (vigsel, kläder, blommor, ring, middag för närmsta familjen, 25 pers, resa osv). Men visst vore det roligt med en fest också (fast det sa vi inte då). Då sa våra båda föräldrapar att de ville hjälpa till att ordna och betala på festen om vi kan tänka oss det. Så det sa vi ja till och får ekonomisk hjälp för. I övrigt är det så som vi planerat och det vi vill och kan betala för.

Vi är yngre. Kommer vara 23 och 25 år då och båda studenter. MB gör examensjobb nu och har deadline i september, så han kommer vara redo för arbetsmarknaden i höst. Vår månatliga inkomst är än så länge mestadels CSN.
Sedan verkar det som att alla runt om tycker att festen är väldigt, väldigt viktig, till skillnad från oss som tycker det vore roligt men egentligen inte ett måste. Och då kan de ju lika gärna få betala på det också, eftersom vi annars skulle struntat i det. Vi har den gärna alltså, men det är inte avgörande för om vi ska gifta oss eller inte. För gifta oss ska vi!

Svårt att veta, det kan vi ju bara spekulera kring. I min familjs fall är det ju så att min bror också gifter sig i sommar. Både våra och hans fästmös föräldrar kommer betala på deras bröllop. Båda är närmare 30 år. Hon är välutbildad och har ett höginkomstyrke, min bror har jobbat i några år och har nu kommit halvvägs på en högre utbildning samtidigt som han arbetar extra. De har det klart bättre ställt än vi, men de accepterar att ta emot pengar. Eftersom då min bror får pengar för bröllop så hade jag tagit emot pengar när det var min tur, även om jag hade haft tillräckligt. Men det för att det ska bli rättvist. När mina föräldrar erbjöd sig nu frågade jag först om de skulle sponsra brorsan också. Hade de inte gjort det skulle jag sagt nej tack.

Om det nu var så att hela syskongrejen inte existerade så vet jag inte hur jag skulle göra. Det beror på familjesituationen då tror jag. Om vi har barn, huslån osv. Men om mina föräldrar inte egentligen skulle ha råd så skulle jag säga nej.

Exakt! De ska inte behöva äta nudlar för att mitt bröllop ska vara lite lyxigare!

Gifter oss samma dag. Tankarna ligger en bit fram men rent praktiskt har vi inte gjort så mycket. Men stenen har kommit i rullning iaf! Vi tänkte skicka inbjudningarna i februari Men då har vi inget save the date-kort. Vill ju inte att folk reser bort då så lika bra att varna tidigt