Får ni ekonomisk hjälp av era föräldrar eller andra?

Ja, på ett sätt eftersom att vi har fått en massa gammalt guld av mina föräldrar, har varit förlovnings- och vigselringar på mammas sida. Detta tror vi kommer täcka kostnaderna för både förlovningsringar och min vigselring, så det betyder ju att vi får alla våra ringar av dem. Förutom detta så vill jag absolut inte ha någon mer ekonomisk hjälp av mina föräldrar eftersom att de hjälpt mig med pengar till min häst under studietiden och nu är det dags att bli vuxen och klara sig själv. Jag tycker på ett sätt att ett giftermål är en stor symbol för att man går in i vuxenlivet så det skulle ju kännas bra att klara av det på egna ben. Sambons föräldrar vet ännu inte om att vi ska gifta oss så vet inte om de kommer erbjuda sig (vi gifter oss nästa år). Eventuellt tar vi emot hjälp från dem men maximalt motsvarande vad våra ringar blir värda (alltså vad mina föräldrar gett). Dock så förväntar vi oss inget från dem utan vi klarar hela kostnaden själva, ca 80-90k inkl bröllopsresa. Jag är student med CSN och lite extrajobb och mannen har en vanlig lön på ca 23 000 brutto. Vi är sparsamma och det är inga problem. Om de erbjuder sig att betala tror jag absolut inte att detta kommer innebära att de tycker att de ska vara med och bestämma om bröllopet. 

Vi får som sagt guldet av mina föräldrar, det blir nog motsvarande att köpa färdiga ringar (förlovningsringar och en vigselring) för ca 20 000 och vi fick det därför att min mormor ville att jag skulle ha det när hon gått bort, så egentligen när jag tänker efter är det ett arv från henne. Jag utgår dock ifrån att mina föräldrar ger motsvarande summa till mitt syskon när det behövs, även om han/hon kanske inte gifter sig, eftersom han/hon inte fått något arv efter mormor. Detta påverkar inte festen på något sätt och hade vi inte fått detta hade vi ändå köpt ringar för ungefär samma, kanske lite mindre eller mer beroende på pris på den vigselring jag helst hade velat ha.

Men då tycker jag personligen att ni borde utgå ifrån att ni ska betala allt själva och budgeterar utefter det. Om de erbjuder sig kan man ju tacka ja om det känns bra för en själv men jag tycker inte att man frågar rakt ut för då "kan" de kanske inte tacka nej även om det inte passar, och tackar de nej kan det bli dålig stämning. Jag hade planerat det bröllop jag hade råd med utan hjälp från min sörjande pappa i alla fall. Möjligen tagit emot från sambons föräldrar om jag var du men inte bett dem och definitivt inte din pappa, hellre tagit ett enklare bröllop.