Brudöverlämning - hit eller shit?
MrsT2011 skrev 2011-01-31 22:03:27 följande:
Det här börjar lukta lika unket som diskussioner i stil med "vartannat övergångsställe ska ha skylten FRU gårman". Att jämställdhetsfrågor alltid ska urarta i de mest meningslösa strider! Läg krutet på det som är viktigt istället, som lika lön för lika arbete och andra tunga bitar. Hur familjer väljer att lägga upp sin vigselakt är väl totalt poänglöst i jämställdhetsdebatten? Dessutom tycker jag att man tar för hårt på denna påverkan som de stackars flickebarnen utsätts för, "hade de inte sett någon annan gå in med sin far hade de inte kommit på tanken". Här måste jag bara påpeka, precis som jag gjorde i början, att influensen stavas U-S-A! Om ni bara visste hur påverkade vi alla blir av allt vi ser som skapats i hollywood. Jag älskar film men jag upphör väl för tusan inte vara en tänkande människa för att jag kollar på hollywoodfilmer! Man får ofta höra besvikna kommentarer på kyrkbacken nu för tiden om att brudparet inte kysstes i kyrkan, och då brukar jag halvt på skämt fråga om de trodde att prästen skulle säga "you may noooow kiss the briiide". Samma sak med brudöverlämning, man ser det på film och antingen vill man ha det eller tycker man det är helt förkastligt. Det är precis så enkelt, vi behöver ingen diskussion om hur ungar påverkas eller hur jämställt det är, vi behöver bara inse vad det är vi tittar på varenda lördagkväll. Och vad är det som är så hemskt med utländska influenser? Kyrkan är mån om att vigselakten ska följa ritualen och det är helt rätt, ska det vara någon mening med att gifta sig i kyrkan måste ju gud få vara en central del i det hela. MEN att dra det ett steg längre och börja ifrågasätta vilka traditioner, varianter, idéer och annat folk väljer att lägga till, det är faktiskt inte kyrkans sak. Det är bara en negativ och tråkig inställning att se brudöverlämning som ett hot mot jämställdheten, alla som väljer att ha det har garanterat skäl som bottnar i glädjen över att ha en "gammal" och en "ny" familj.Det du skriver är ett skolexempel på hur ivrare för jämställdhetsfrågor behandlas.
Man anklagas för att föra en "unken" debatt.
Man anklagas för att inte engagera sig i viktigare saker. (Hur kan man ens förutsätta det? Det är betydligt troligare att man är engagerad i många saker än ingen alls.)
Det är klassiskt att försöka förlöjliga sina motståndare, men ännu mer klassiskt faktiskt just när det gäller jämställdhetsdebatten. Kanske för att många är kvinnor?
Jag har lärt mig vad feminism är och att vara det - av min man!
Jag hade gått på det där pratet om att det var okvinnliga, bråkiga manshatare - trots att jag inte trodde att jag hade gjort det! Jag sa att jag för jämlikhet, men kunde falla in i häcklandet som någon tidning gjorde av någons feministiska uttalande.
Vårt undermedvetna är så otroligt mycket starkare än vad vi tror och att medvetet värja sig mot alla intryck vi får är nästan omöjligt. Just därför behövs de här diskussionerna!
Vi behöver hjälpas åt att se - att diskutera vad vi ser!
EN ensam människa klarar inte att se alla aspekter i livet, men tillsammans kan vi klara det!
Det är flera brudar som efter en sådan här tråd har valt att gå in tillsammans med sin man (en nästintill unik tradition i världen) istället för med sin far som de planerat.
Jag kan tänka mig att jag när jag var 20 absolut inte skulle ha funderat över detta, men tänk vilken sorg att få veta efter bröllopet vad man har spelat upp för scen och då inse att man inte står för det! För min del skulle detta ha inneburit ett solkig kant på minnet av min bröllopsdag. Kanske finns det fler som jag därute som kan ha nytta av en sådan här diskussion?