västerås-brudar 2012??

Haha! Jamen då måste det ju gå bra i april! :D

Jag blir illa tvungen att ta mig till både Ursulas och Ruths idag. Efter att ha testat min kinaklänning igen, med underkläder, har jag kommit fram till att jag inte kan ha den. En halvtimme framför spegeln visar en hel massa fel. 

Kläningen satt visserligen mycket bättre med korsetten under, men den är fortfarande på tok för kort. Den måste fortfarande sys in en hel del. Och nu såg jag också att korsetten sticker ju fasen upp en 10 cm ovanför klänningskanten på ryggen. SUCK! säger jag bara. Jag hade accepterat många varianter av förlängning av klänningen, men att på något vis ändra så att den går högre upp i ryggen känns som ett alldeles för avancerat jobb. Dessutom vekrar ingen vilja sy i en klänning som har prälor och paljetter. 

Inte fungerade boleron heller. Den är ju alldeles sned i framkanterna vid axlarna där. Så jag kan inte använda den för att dölja den uppstickande korsetten.   

Så ett sista desperat försök till butikerna i stan för att se om det finns något nytt sedan förra gången jag besökte butikerna och provade halva sortimentet. Det känns som att jag får ge upp det där med röd klänning... :/ Och hittar jag ingen klänning idag så blir det fasen ingen klänning alls.  

Ja, jag fick titta i kataloger första gången vi var till Ruths, de klänningar jag hittade som var intressanta hade de inte hemma, så då kändes det bara besvärligt. 

Nu behövde jag dock inte bege mig till butikerna, jag fick en chans till att försöka få ordning på klänningen. Vi får hoppas att det håller! :)  

Undrar just om det är samma Eddy K som jag förr för hos Ruths. Samma prislapp, på tok för dyrt för oss, men så underbar! :) 

Som jag föll för ska det ju vara...

Näe, den hade en sån där halterneck som man kunde ta bort. Eller var det axelband tro? Jag provade så många klänningar där så den detaljen är jag inte helt säker på.  :|

Men den var draperad och hade ett sätt att göra bysten skitsnygg och trolla bort magen bara sådär.  Tyget vet jag inte heller...

Äh, jag minns nog bara att att jag gilade den och den var så bra på alla sätt utom priset. :)  

Ja! Gör gärna det. :) Det är alltid roligt att titta på klänningar. :) 

Vilka snygga klänningar! Jag gillar den 3:e uppifrån. :) 

Hehe, ja, de där "extratuttarna" finns ju alltid där. Och skapar komplex. :| 

Jag har bestämt mig för att överge planerna på att en av mina tärnor ska fixa min brudfrisyr, så nu måste jag hitta en billig och bra frisör. Några tips? 

Vad skönt att du fick bra service. Jag har varit till båda butikerna i Borlänge tre gånger, och varje gång har jag fått besked att det är så urplockat så det finns ingen klänning för mig. Är deras "urplockade" soriment konstant? 

Jag är tjock och förstår ju att det inte finns något större utbud av klänningar i strl 48, 50 eller 52. Och omm det är så att butikeran inte vill ta in tjockisstorlekar så är det väl bättre att berätta det än att titta snett på en, säga att det är urplockat och vägra visa klänningar som skulle kunna beställas i en större storlek.

På Alexandras fick jag inte ens titta på klänningar. På Högtidshuset var de lite trevligare och bläddrade iaf igenom klänningar i jakten på en stor storlek som skulle vara värt att prova.  

Tack. Jag ska kolla upp dem! :)

Nu har vi hämtat hem min ring! :) Jag ville knappt ta av mig den efter provandet, den är ju så fin!

Den ville inte riktigt vara med på bild, utan blev suddig på varenda en. Älskling säger att det är för att det inte är meningen att jag ska ta bilder på den än. :) 

Här är den iaf. Fint överlappande med minimala stenar. ;) 

 

Hih, nagellacket är in egna blandning. Först någon ful blå-grön variant, sen ljuslila ovanpå. Blir en fin nyans. :) 

Ringen köpte vi på guldfynd när de hade rea. 3900 kostade den och det är en Schalins. Jag tror att det är en gammal modell då jag inte hittar en exakt likadan i deras nuvarande kollektioner (eller så har guldfynd bara kopierat schalins ring). Det finns en liknande i deras passion-serie, fast den är utan det där "skrovlet" och med 4 diamanter istället för tre.

Jag är iaf helt kär i ringen. :)  

Vad dumt av dina svärföräldrar, de ska ju inte lägga sig i såvida man inte ber om hjälp. >:(

Vilken härlig bild! Jag letar efter en liknande (har ju inte förmågan att rita en själv och vet inte om jag känner någon som kan heller).

Karaktärerna ser ju precis ut som oss. Jag är lite tjock och så och karln min är supernörd. Tror du att jag kan låna den? Antingen som den är för att ha i festhäftet eller som inspiration till den som ska rita oss, om jag hittar någon sådan det vill säga.  

Tack. :)

Jag förstår att du vill ha bilden som din egen, så jag använder den bara som inspiration. Jag kom på att jag har ju en kollega som är jätteduktig på det där med bilder och så. Jag ska fråga honom om han kan fixa något liknande. 

Javisst, det är inte långt kvar nu och jag är mer hysterisk än någonsin. 

Vi bokade gaggeska gården först, det var så bra pris (700/kuvert) med tanke på att i princip allt ingick. Vi var dock tvungna att avboka den då min inkomst gick ner rejält vid årskiftet (har varit sjukskriven så länge), så vi har inte råd med gaggeska. 

Ja, det var en stor besvikelse att inte kunna vara där. 

Vi bokade Barkarö bygdegård istället och ska bjuda på någon enkel förrätt, grillning med klet och sallader till huvudrätt (någon typ av buffé) och efterrättsbuffe.  Det börjar kännas helt rätt det också. :) 

Den är definitivt finast. :) 

Jag tänkte fråga er, är det brukligt att bruden inte får veta när svensexan ska vara? 

Gubbens marskalkar vägrar nämligen tala om för mig när (eller ens OM) det ska bli en svensexa. Detta skapar en stor ångest hos mig.

De senaste två åren har jag inte mått så bra psykiskt (är sjukskriven fortfarande, 15 månader efter mitt sammanbrott) och kan inte hantera stress ALLS. Att nu inte veta om min sambo kommer att finnas med vid tillfällen då jag behöver honom, till exempel vid inbokade aktiviteter och förberedelser etc, är en stor stressfaktor som ger upphov till hemsk ångest.  

Av ovanstående anledning berättade mina tärnor när min möhippa ska hållas, just så att jag hinner förbereda mig och inte behöver få en ångestattack av överraskningen. Jag förstår då inte varför svensexan ska hållas hemlig från mig, jag som inte ens är delaktig där...

Vad säger ni, är jag bara en överreagerande egoist här?  

Tack, det känns skönt att jag inte är ensam om att tycka att det är helt galet. 

Jag påpekade många gånger hur dåligt jag mår av att inte veta, men de tyckte bara att det fanns ju ingen anledning att ha ångest, det löser sig. Suck. Men de gav sig till slut (kan hända att en av mina tärnor var på och förklarade lite gällande mitt mående) och igår kväll fick jag veta att det blir på samma dag som min möhippa.

Jag tror inte att det handlade om att de tycker att jag är olämplig för min karl, utan att de bara inte förstår att man kan ha en psykisk sjukdom och må skitdåligt och och ändå se helt normal och vanlig ut. Jag har inte haft så mycket kontakt med dem, så de har ju inte fått "se" sjukdomens härjande som mina vänner har gjort. 

Så, när detta var löst så kommer nästa problem. :| Karlns syster vägrar komma på möhippan i protest mot att inte alla hans systrar är bjudna. Vi bestämde ju att ha en åldersgräns på möhippan, både uppåt och neråt, 18-40. Vi har väldigt, väldigt många unga kvinnor i våra kretsar, så det vär tvunget att gå ända ner till 18. Vi är bara 4 som är över 30 på möhippelistan. Så, den här systern som inte är bjuden är 49 och hade väl tagit det som självklart att bli bjuden på möhippa, och denna syster som nu protesterar är 36.

Det känns som att allt bara blir galet. :| Jag vill inte mer.