hernameispekka skrev 2011-03-11 09:17:37 följande:
Fast det kaaaaan ju vara att barn nu uppfostras att vara barn till man fyller 30. Det är ju inte barnets fel att de inte kan ekonomi och ansvar ;) Vill bara påpeka att det har mer med uppfostran att göra än något annat. Så att en person inte är redo vid 20 (som de flesta inte är) är för att man blivit curlad och varit barn på tok för länge. Och det säger jag som ändå är ett "barn av den generationen". Man ser ju vad det gör med ens kompisar!
Han har inte blivit curlad utan har delvis haft eget boende från 16 års ålder. Jag har inte haft bil så till alla aktiviteter som barnen haft var det buss, gå eller cyckel som gällde. Däremot vill jag verkligen stödja honom i hans högskolestudier ekonomiskt. Jag vet själv hur surt det är att ha dessa dryga studielån efter sig. Därför bor han hemma nu och kommer nog göra ett par år till. Sen kommer han förmodligen att plugga utomlands och har förhoppningsvis sparat pengar tills dess för att han nu bor hemma. Ja, vi (min sambo mest faktiskt) tvättar, handlar och lagar mat också. Är vi borta på något får föstås alla barnen fixa mat själva (av totalt sex barn bor 2-4 hemma till och från).
Jag hade själv eget hem när jag pluggade och vet hur mycket tid det tar ifrån studierna när man går en tuff utbildning. Så det är också en sak jag verkligen vill stödja honom med, mycket medvetet. Härom dagen pratade vi faktiskt just om det, hur olika studiesituation han och jag haft under vår pluggtid (jag hade t.o.m. barn under slutet på mina studier och det var jättetufft). Och han konstaterade att han var väldigt glad över vad han får nu. Han ser ju att hans kompisar som har eget får mycket mindre tid för sina studier och att det är lättare för honom att hänga i och klara tentorna.
Dagens samhälle ställer ju också mycket högre krav på utbildning och det gör naturligtvis att man inte gifter sig och får barn lika tidigt som t.ex. på 50- och 60-talet. Om man började jobba som 16-årig så håller jag med dig om att man både hade ekonomi och erfarehet att gifta sig vid 20. Så jag tror inte att det behöver vara föräldrars curlande som gör att man blir mindre vuxen än förr, utan mycket hur samhället har förändrats med krav på längre utbildning, svårare arbetsmarknad och bostadsbrist.
Om mig själv kan jag tänka, Varför hade jag så bråttom för att bestämma vad jag skulle bli, flytta hemifrån så tidigt (16 år), vem jag skulle gifta mig med osv? Jag hade ju hela livet framför mig att hinna med det.