Till er som gifter om sig

Jag håller också helt och hållet med Willowfield, det var bra skrivet. I backspegel tycker jag att jag var väl ung för att gifta mig (23 år) och att jag hade lite bråttom med det. Jag är idag mycket säkrare på mitt val och tryggare med hur jag vill ha min/vår framtid. Jag vårdar mitt förhållande mycket mer nu är med min första man, det beror nog på att jag dels är kärare men att jag också vet hur lätt det är att glömma bort varandera i vardagen särskillt när man är mitt uppe i småbarnsåren. Vi ser till att vi får tid för varandra och vi tar absolut inte varandra för givna.

Jag ser väldigt mycket fram emot att vara gift och "etablerad", det är viktigt för mig.

När jag skilde mig så trodde jag inte att jag skulle gifta om mig, jag trodde nog inte att jag skulle hitta den personen som jag skulle vilja göra det med, men nu vill jag verkligen satsa på oss och det känns helt rätt. Jag är mycket kärare idag är vad jag var vid 23 år, och jag ser fram emot en känsligare cermoni.