Pinkgrape, jag lever på minium, varje månad är det en hård budgetering som gäller, spara till kläder, spara till skor och allt. Jag är sjuk hela tiden och sjukvården är inte gratis för en vuxen.
Men jag lyckades endå få en bröllopsfest under 10 000 kr för 30 person med mat eftersom jag valde att rätta mina drömmar om att få min man efter vad som fanns i min och hans budget, vi bodde inte ihop just då
Och nu gjorde vi en fest i år med vänner och nära och kära som inte kunde komma till bröllopet och vi spenderade 2000 kr på denna festen för 30 personer , ingen kände att detta var ett fattig fest eller beklagade sig över att de inte fick det finaste av det finaste.
Man kan visst ha fest som fattig man måste bara sluta tro att man måste göra som alla andra och ha finare fest än alla andra och hålla upp ett sken av ekonomisk välstånd som inte finns.
Det ingen som vet om att blomsterdekorationerna var plockade bakom återvining centralen i byn, lupiner som lupiner och det såg snyggt och välplanerat ut. Ja visst jag kunde lagt ut 12 meter äkta linne dukar för det har jag men jag orkar inte tvätta dem, så de blev lånta lakan och pappersduk från ÖB som vi klippte i smala löpare, det såg fint ut.
Ingen gäst klagade på de fula oranga stolarna, jag tror ingen ens märkte vilken färg de hade, folk spenderade mer tid med att prata med varandra än glo på stolarna.
Fester kan alla ha, det bara frågan hur mycket jobb man vill lägga ner på dem och som fattig får man slita lite extra för att göra det vackert.
Det bara att sätta sig ner och fundera, dröm eller verklighet, vilket är viktigast.