Att möta sin själsfrände

Hej!

De känslorna jag får är

1) jag var lika gammal som du när jag träffade min nuvarande pojkvän. Vi kände direkt att vi hade en speciell kontakt, hade inte upplevt det nån gång innan med någon av det manliga könet. Redan på vår halvårsdag pratade vi om förlovning. Nu i oktober i år firar vi vår tre års dag. Vi är fortfarande inte förlovade. Det är två års ǻldersskillnad så idag är jag 21. Under resterande 2 år har vi lärt känna varandra i vardagslivet, bott ihop, visat alla våra fula sidor, det bagaget man bär med sig från andra sociala relationer, mamma, pappa, kompisar, skola... allt som påverkar och bygger den människan man sedan blir och trots att världen varit en enda bergochdalbana så vet vi nu att vi verkligen klarar allt och att vi har mognat som människor.

2) jag vet att kärlek är den underbaraste känslan som finns. men varför är det så viktigt för dig att bekräfta det med förlovning? Om det ska vara ni två och ni är beredda på förlovning så betyder det (för många) även gifta sig och hålla ihop hela livet ut. Det innebär i sånna fall att ni har många år framför er. Nu har du inte sagt hur gammal din pojkvän är och jag vet att det låter klyschigt men man står och växer på så olika plan när man är i gymnasielivet och upp till 20års åldern med jobb eller plugg... det kan ge stora slitningar i vilket förhållande som helst.

Hoppas att jag inte har låtit för brysk nu men detta är min opartiska åsikt.

Sen önskar jag dig och er såklart all lycka till