Namnbyte eller ej? Hjälp mig!

Byt =)

Svårt att säga hur någon annan ska göra..

Men för mig har det alltid varit en självklarhet att ta mannens efternamn..

Vi fick barn innan giftermål och hon fick pappans efternamn.. så jag har bara gått och väntat på att få "tillhöra familjen" ;)

Att behålla båda namnen tycker jag bara är onödigt och krångligt och skulle aldrig tänka tanken ens.

Min man var också helt emot att byta först, men han ändrade sig med tiden. Jag försökte förklara att jag inte ville bära hans namn, och han ville inte bära mitt, så då borde kanse det enklare att ta ett helt nytt? Idag bär vi hans mors flicknamn, vilket känns helt naturligt och som om vi alltid har hetat det!

Det där med dubbelnamn är inte helt lätt, min mamma hade det länge som gift, och det var ändå alltid något av namnen som föll bort liksom...

Identitetskriser tror jag att det är fler som kan känna i början, men vänjer så snabbt! Och din identitet sitter ju egentligen inte i ditt namn :)

Den enkla lösning jag brukar hävda är att den som vill heta samma som sin partner också är den som får byta.

Men ert läge är såklart knepigare. Du kan dock inte bestämma vad din man ska heta, mer än att hålla en dialog om möjligheter öppen. Du kan ju däremot avgöra vad du själv vill heta. Ditt nuvarande namn, hans namn, nån kombination, eller nåt helt annat? 

Måste ni heta samma? Det är ganska vanligt att båda behåller sina respektive namn (vanligare än att båda byter till kvinnans www.aftonbladet.se/wendela/article7013001.ab). Då får du behålla din identitet och din blivande man behöver inte byta bort sitt.

Tusen tack för er input, så bra att få höra andras åsikter när man kört fast i sina egna tankar! Jag funderar på allt ni sagt.

darkHorse: nja, vi måste väl inte heta samma iofs, men vi känner båda att vi helst vill att det ska synas på våra namn att vi hör i hop. För mig känns det viktigt. Lite som Tessann sade, fast utan barn.

Vi2alltid: tack för påminnelsen om att identiteten inte sitter i namnet, det är ju faktiskt sant.

Ja, det här med namn....

Jag och min sambo är inte överens. Han vill att jag ska heta Magnusson, medans jag hellre vill heta Jakobsson (som jag heter i dag)...

Har försökt med att han kan ta sitt mammas efternamn Palmquist - då kunde vi heta samma. Men det hade han ingen lust med!

Så vad det blir... det vet jag inte...

Eller så är du en av dem som namnet faktiskt är viktigt för? Jag hade aldrig en tanke på att byta och vi heter olika, även efter flera år som gifta. Vi var helt eniga om att äktenskapet inte satt i namnet utan att våra olika namn var viktigare för oss.

Men igen, du kan bestämma vad du ska heta, inte vad din man ska heta -om ni är oense. Bäst är ju om man är eniga om en lösning, men är man inte det så får man ju fundera på vad som är viktigast.  

Jag valde att byta efternamn Trots det att jag nog hade ett av Sveriges ovanligaste efternamn
Så jag bytte bort mitt ECKRE och heter numera ALMQVIST  

Jag bytte till min mans efternamn och ångrar det inte.

Jag hade ett väldigt ovanligt efternamn men bytte gärna till mannens efternamn som är vanligare men inte jättevanligt. Jag älskar mitt nya efternamn
Jovisst kan man tycka att det är förlegat att byta till mannens efternamn och visst är det så att förr var kvinnan omyndig i stort sett hela livet (möjligtvis att kvinnor som blev änkor kunde bli myndiga i lagens ögon) och mer som mannens egendom och att efternamnet symboliserade detta.
 Men att dagens brudar byter efternamn behöver inte ses som att det patriarkala kvinnoförtryckande samhället lever kvar utan snarare som att kvinnor kan VÄLJA själva om de vill byta efternamn, att det INTE är deras män som bestämmer och att samhället inte "tvingar" kvinnnor att byta efternamn när de gifter sig. Jag vet inte vad statistiken säger, om det fortfarande är vanligare att kvinnan byter efternamn eller ej  och det finns säkert kretsar där de flesta anser att "kvinnan ska byta efternamn för så har det alltid varit" eller liknande men rent juridiskt finns det inget som tvingar ena eller andra parten att byta efternamn.
Jag ser mig också som en feminist men ville ÄNDÅ byta efternamn. Jag är lika mycket feminist trots att jag bytte efternamn och blev av med mitt ovanliga efternamn som jag störde mig på i flera år. Mitt efternamn var mitt smeknamn och en skojvariant av mitt gamla efternamn är fortfarande mitt smeknamn och det stör mig inte ett endaste dugg.

Min m2b har ett mkt vanligt sson-namn som jag inte vill byta till heller... MItt efternamn är det relativt få som heter men det kommer ej på frågan för min m2b. När jag satt och läste en bröllopstidning var det ett reportage av ett bröllop där de båda hade antagit ett nytt namn, baserat på sina gamla efternamn.

Aha, tänkte jag och min m2b så nu sitter  vi och pusslar och har nog hittat ett namn som vi tror att vi är ensamma om och som vi gillar.

Så här hade paret gjort i tidningen:

De första två bokstäverna i fruns namn, de första två bokstäverna i mannens efternamn och ett avslutande "vi" - då de två jag blev ett vi. Fint tyckte vi.

Det blev då i artikeln JOhansson-PEtersson-VI => JOPEVI.

Jag är för ett byte!
Jag ska själv byta till m2bs efternamn. Är inte heller så förtjust i mina efternamn. Mina 2 efternamn. Ända sen tonåren har jag tänkt att mina barn minsann inte ska ha två efternamn så valet var lätt.
Alla har sina anledningar till varför man vill eller inte vill byta. I ditt fall verkar du vilja byta faktiskt. Se det inte ur ett feministiskt perspektiv, det verkar vara det som får dig att tvivla. Du och din blivande familj vill ju ha ett och samma efternamn. Lycka till!

Vi funderar också på det här med namn.
Jag tycker det hade varit lättare om en av oss hetat ett vanligt svensson namn, då hande det kunnat bytas bort.

Just nu heter vi båda ganska ovanliga namn.
Mitt namn finns det endast 3 familjer i hela sverige som heter, ingen heter precis som mig, med förnamn och efternamn.
Min M2b har ett lite vanligare men ändå ovanligt.

Vi gillar inte heller dubbelnamn, så antingen ta den andres eler göra ett eget.

Vi har varit inne på att ta de 4 första från mitt å de fyra sista från min M2b´s det skulle bli WREDIN,
som jag kan tycka är helt Ok faktiskt...men vi får väl se, helst vill jag ha kvar mitt familjenamn..

Vi båda är väl lite traditionella och har hela tiden tagit förgivit att jag ska ta hans namn efter vigseln. Men nu börjar jag fundera kraftigt på det.
Min blivande har ett ovanligt namn som bara hans familj heter. Säger man det så blir det VAA!? och man måste bokstavera. Jag heter ju då ett mera vanligt "son" namn och är lite ledsen över att inte få ha kvar något från min familj då mina föräldrar bara fick döttrar :)
Har funderat på att ta mitt som mellannamn mest för att ha det kvar. Dessutom bor vi nu på en svårstavad gata som inte gör saken bättre!!!
Gillar inte riktigt tanken att med den blivandes namn blir man inte "en i mängden"
Så jag funderar fortfarande. 

Ha ha, jag satt och lekte med våra efternamn nu för att se vad det skulle kunna bli för nåt fint om man satte ihop dem till ett nytt namn, men det blev så vrickat och fult att det aldrig kan komma på fråga! (Och förresten vill han ju inte byta alls.)

Jag gillar egentligen inte att mina principer sätter krokben för mig. Jag vet ju vad jag står för och jag vet ju att ett byte till mannens namn idag inte betyder vad det en gång gjorde. (Och jag tror heller inte att någon annan som idag byter till mannens namn gör det för att visa att hon är sin mans egendom!) Men det... skaver liksom lite grann nånstans inombords när jag tänker på det.

Jag vill gärna att vi har samma namn. Jag tycker hans namn är fint trots att det är så förtvivlat vanligt, och jag tycker att det passar bra ihop med mitt förnamn.

Saken blir inte lättare av att alla som vet vilka våra namn är tycker jag är dum om jag byter bort mitt namn. T.o.m. blivande maken har någon gång sagt att han tycker att jag "är" mitt efternamn.

Avundas min blivandes bror: hans sambo har redan samma efternamn som han så om de gifter sig slipper de såna här i-landsproblem.

Jag och min (förhoppningsvis) m2b tänker nog göra ett nytt efternamn av våra nuvarande eller bara ta ett nytt gemensamt...