Kalla fötter
Tyvärr känner jag faktiskt igen mig lite när jag läser din text. Jag har själv stunder som jag känner att klänningen jag valt är fel, alla planer jag gjort är bara skräp och värst av allt så känner jag en panik över tanken att jag snart skall gifta mig. I mitt fall tror jag mera det beror på stress än något annat. Jag använder för mycket tid att tänka på alla de här detaljerna och därför börjar jag må dåligt.
Min sambo förstår inte min panik. Märker att han typ stänger av helt när jag börjar prata om bröllopet och mest bara nickar utan att egentligen alls lyssna på vad jag säger. När vi här om dagen gick till en butik för att titta på hur vi skall ha våra inbjudningskort plockade jag fram alla bilder på kort (som jag visat honom flera gånger under de senaste månaderna) och började söka efter saker till dem. Min sambo tittade kritiskt på bilderna och gick sedan snabbt runt butiken och plockade upp lite olika tillbehör. Vi kom hem och på 15 minuter hade han lagt ihop ett helt ljuvligt kort. Det är helt olika vad jag hade tänkt mig men snyggt är det. När jag fråga varför han inte sagt något om hur han vill ha det när jag gått där och tjatat på om det ryckte han bara på axlarna och sa "inte orkar han ta stress så långt före". Han lyssnar helt enkelt inte på mig när jag tjatar om bröllopet för han kan inte för världen förstå varför jag tänker på blommor så här långt i förväg. När han gör något så gör han det effektivt och snabbt. Han vill inte sitta i månader och varannan dag lite fundera på vilken färg blir bäst eller vilken musik skulle passa. Han vill snabbt plocka fram några alternativ han gillar och sedan välja och saken är ur världen.
Jag önskar jag kunde ha min sambos inställning till vårt bröllop för jag tror jag själv skulle må bättre på det sättet. Alltid när jag känner de där känslorna som du pratade om så är det när jag suttit längre stunder och funderat på hur vi skall göra än det ena och det andra. Därför har jag börjat tvinga mig själv att helt enkelt inte tänka på vissa saker så onödigt tidigt. Om du klarar av att själv lägga bröllopet ur tankarna ibland så tror jag du mår bättre. Försök att inte tänka på det konstant. Då när något skall göras så sätter du ner dig och gör det aktivt men efter det lägger du det helt ur dina tankar så att du inte varje kväll kollar på nätet efter idéer. Lättare sagt än gjort men jag hoppas du lyckas med det för du mår säkert bättre själv.