Hur går man in när det är ojämnt?

Vi gick såhär:

- Prästen
- Brudnäbb, vår dotter
- Vi, brudparet
- Två tärnor
- Två marskalker
- Två marskalker

Oops! Marsalker kanske det heter

Det kanske får bli så att lillebror går först själv, tätt efter tärnorna och där efter marsalkerna och sen dom viktigaste.. vi!

Så kan ni ju absolut göra :) Tror det skulle se fint ut. Bara han tror sig om att gå själv?

Marskalker om man ska vara petig.

Traditionellt är det nog som Pinkgrape gjorde, att tärnor och marskalkar kommer efter brudparet men  näbben/näbbarna före.
Det jag tänkte på var att ni  får kanske ha ett litet mellanrum innan ni går om tärnorna och marskalkerna ska gå före er, för annars skymmer de er.

Själv tycker jag annars att de viktigaste går först och sedan kommer följet. Det hörs ju lite på namnet, följe = följer efter.  

En liten godbit saxad ur etikettboken "Hur man uppträder korrekt" från 1949.

"Kyrkbröllop
Och så kommer själva bröllopsdagen. I god tid ha tärnor och marskalkar, kyrkmarskalkar och brudnäbbar utsetts. Naturligtvis är det inte nödvändigt med hela denna uppvaktning, brudnäbbarna kunna undvaras och tärnornas och marskalkarnas antal varierar. Kyrkmarskalkar utser brudgummen bland sina vänner, och deras uppgift är, att visa inbjudna gäster tillrätta i kyrkan och svara för ordningen vid festmåltiden. Övriga marskalkar samt tärnor utses bland brudgummens, resp. brudens vänner och bilda en hedersuppvaktning för brudparet. Brudnäbbarna utgöras av två barn, en gosse och en flicka, vilka gå före brudparet i kyrkan som ett slags skyddsvakt mot onda önskningar. Marskalkarnas klädsel är frack, tärnornas balklänningar i vitt eller ljusa pastellfärger men alla tärnorna bära enhetliga klänningar. Marskalkarna hämta vanligen tärnorna i deras hem, varvid varje marskalk överlämnar en tärnbukett och får i utbyte en marskalkkrans, en myrtenslinga med vita och röda band att fästa på vänstra rockuppslaget. Alla tärnors buketter och marskalkarnas kransar böra vara lika.

Bruden bära vitt, vit klänning, vita handskar (som inte tages av i kyrkan, ringen trädes utanpå), vita skor, lång vit slöja samt myrtenkrans men sällan några smycken. 
Vid borgerlig vigsel bruka klänning och slöja vara kortare och myrtenkramsen ersättes av en slinga.

Vanligen anträdes färden till kyrkan av bruden och hennes föräldrar utan brudgum. Denne väntar dem vid kyrkan. Och där står nu vår brudgum, agronomen Allan Tistelblom, med sin brudbukett av röda rosor med vita band, något nervös är han kanske, ty - aj, fingrarna glida ner i västfickan - nej, tack och lov, där är den, ringen - tänk, om han hade glömt den! Den är likadan som förlovningsringen men med följande gravering inuti: "Allan 16/11 1949 Eva"." 

(Vi hade väldigt roligt med den boken i en hel tråd för ett par år sedan. www.brollopstorget.se/Forum-1-4/m3292559-1.html )

Förresten, så kan tärnor och marskalkar gå i par också, tärna-marskalk och tärna- marskalk, istället för tärna-tärna och marskalk-marskalk.

Haha var tvungen att dubbelkolla om jag skrivit marskalket nu, men det hade jag ;P

Ja, jag tror vi gick ungefär så traditionellt som det går. Iaf enligt vår präst, att han fick gå först. Det kändes bra. Han är van att gå in och håller lagom takt osv. Näbbar före brudparet också, tycker det är fint :) Och precis som du säger, brudfölje = följa efter :P

Håller med om det, att tärnor och marskalker ska hunnit en bit in om brudparet kommer efter. De svenska traditionerna blir mer och mer amerikanska ;P

Ja, det har jag också tänkt på! hehe

Men i mitt huvud spelas en film just nu att brudföljet går in, alla ställer sig upp och väntar spänt på att vi ska komma  *tänk er att den där spänningsfyllda musiken spelas i bakgrunden* brudföljet är en rätt bra bit ifrån oss och taadaa, då står vi där och börja sakta gå frammåt.. Alla får ett stort leende på läpparna och några tårar fälls när dom ser oss gå där så finklädda som aldrig förr! ehm, justja! det var bara en dröm hehe

Nej, men det är rätt svårt det här men egentligen tror jag inte att någon bryr sig hehe

Vi hade endast en tärna, inga marsalkar.
Min tärna gick bakom oss bredvid prästen.
Vi (brudparet) gick alltså först och sedan kom prästen och tärnan. Blev hur bra som helst.

Ni blivande brudar, ni ska veta att alla i kyrkan kommer tycka att allt är jättefint och bra hur ni än går in
Alla kommer sucka hänfört (högt eller för sig själva) när de ser er uppklädda till brudpar och jag lovar att det egentligen inte spelar någon roll hur ni går in. "Regissera" inte sönder vigseln och ev efterföljande firande.
Låt kärleken andas lite spontanitet

Tänk på att på film (både den typen av film som man har i huvidet och den typen som går på bio )  är ALLT regisserat in i minsta detalj och alla scener kan ha hur många omtagningar som helst. Så fastna inte i "filmen" vare sig den är i ert huvud eller på bio.