Sambon före äktenskapet eller inte?

Intressant att läsa allas kommentarer! Det är ju ingen tvekan om vad som är det vanligaste sättet, d.v.s att man bor ihop först. Det tvivlade jag inte på men trodde kanske ändå inte att det skulle vara över 90%. 

Jag har testat på två av alternativen. Då jag gifte mig första gången var vi båda 22 år, och bodde 5 timmar ifrån varandra enda fram till bröllopet. Av religösa orsaker hade vi inte heller sex. Visst trodde vi att vi kände varandra och hade blivit intutade att det var värt att vänta på sexet och att det skulle bli så fantastiskt sedan. Men nej, nej... vi kände inte varandra, det visade sig att vi var så totalt fel för varandra så vi blev båda olyckliga. Vi ville helt olika saker, vi kommunicerade helt olika och vi hade inga gemensamma intressen. Bröllopsnatten var enorm besvikelse och det blev aldrig bra. Sista åren hade vi inte sex alls. För oss blev sexdriften dessutom något som påskyndade beslutet om äktenskapet, och hur smart är nu det?! Så nä, detta är inget som jag kommer tuta i mina barn. Jag tror inte att det är det bästa sättet.

Lärdomen av det äktenskapet var att jag vill bo ihop först innan jag gifter mig. Nu bor jag ihop med min underbara blivande man och allt känns så bra. För mig är detta det enda rätta. Och det är ju det viktigaste, att alla par gör så som de tycker är det rätta för just dom.

Jag tror för övrigt att ålder också kan vara en faktor i detta, d.v.s att lite äldre par som bor långt ifrån varandra har kanske vett att prata om de relevanta frågorna och därmed lär känna varandra ordentligt. Jag och min exman höll väl mest på och kramades då vi träffades... =)