Jag kommer gå in med min pappa, men jag vill ändå träffa min blivande innan vigseln. Om inte annat så för att få ge varann en spark i baken och kunna lugna varann lite. Det är så mycket nerver och känslor som det är, känner inte att jag behöver spä på det ännu mer genom att inte ha setts innan.
Jag tycker ändå att det är en väldigt extrem jämförelse att göra. Jag tror inte någon reagerar med att känna sig anklagad för att vara nazist, och det var inte den poängen jag vill få fram. Däremot är det OLAGLIGT att bära hakkors, det räknas som hets mot folkgrupp. Så att jämföra med just den symboliken är väl att indirekt påstå att det inte borde vara tillåtet att ha brudöverlämning.
Rent generellt bör man kanske inte göra jämförelser som omedelbart för tankarna till massmord och krig om man vill hålla en diskussion sansad och saklig.
OCH jag håller med om att det har varit ett hejvilt dumföklarande av de som gillar brudöverlämning i den här tråden, inte från alla, men från många.
Och att ifrågasätta min förmåga att tänka abstrakt var gjort med omtanke och värme i hjärtat?
Jag inser att det här börjat halka off topic, men jag måste påpeka att min kommentar om att vissa var elaka helt handlade om att det faktiskt är rätt och slätt elakt att anklaga någon för brist på abstrakt tänkande efter att ha läst ett par rader som en främmande människa skrivit.
När jag började planera bröllop öppnades en helt ny värld av femtielvamiljoner småsaker att fundera över, planera och genomföra. Eftersom allt detta var okänt för mig för bara ett par månader sen kan jag erkänna att jag upplever bröllopsplanerande som en slags subkultur. Helt plötsligt är man insatt i massa nya termer, indragen i ny problematik och har man inte vänner som också planerar bröllop har man plötsligt inte så många att diskutera med. Därför är det ju väldigt trevligt att ha tillgång till andra i samma situation och få utbyta idéer och tankar med dem. Det är även kul att de som klarat av sitt bröllop rapporterar om hur det gick, lite erfarenhetsåterkoppling. Däremot förvånar det mig att det finns numera gifta, före detta bröllopsplanerare, (försöker inte peka ut någon särskild här) som verkar dyka upp i varenda tråd för att pressa på oss nykomlingar sina väl inrepeterade åsikter.
Över till det faktiska ämnet:
Nej, min pappa är nog inte speciellt hollywoodpåverkad, han ser sällan på film. Men däremot leddes min mamma fram till altaret av min morfar. Och tänka sig, trots det har de lyckats skapa ett jämställt, lyckligt och stabilt äktenskap och är tillsammans trettio år senare. Jag tror att det är med lyckliga minnen från sin egen bröllopsdag som pappa gärna leder mig fram.
Sen tycker jag att det är en fin symbolik att man går in enskilt och kommer ut tillsammans. Bröllopet symboliserar ju ändå övergången från sina respektive familjer till en helt ny egen liten familj.
Förresten är det ju lite kul att just peka-finger-exemplet kommer upp, eftersom det är ett gammalt internskämt mellan mig och min fästman; vi pekar finger åt varann i tid och otid. Det betyder inte att jag gör det mot nån annan, för jag vet att den skulle nog ta illa upp. Men det hindrar ju inte att vi får göra det mot varann.
Nu är jag ingen inbiten och övertygad överlämningsförespråkare, jag tycker man får göra precis som man vill så länge man har tänkt igenom sina handlingar och inte vill skada någon. Personligen ska jag ju inte ens gå in i en kyrka, så vad det gäller hur jag själv går in gör jag ändå precis som jag vill. :)
Jag gav mig in i diskussionen för att jag upplevde att det var en allmänt överdrivet hård ton emot dem förespråkarna. Jag kan förstå att man inte i första taget vill avslöja sina inre reflektioner om överlämning här, bara för att få dem trampade på av de härinne som beter sig så intolerant och illa. Det är skillnad på konstruktiv diskussion och att bara hacka på och förlöjliga andras åsikter.
