Hur många frågade er om de kunde ta med någon mer, trots det inte stod respektive i inbjudan? och ALLMÄNT LESS OCH SÅRAD

Hm... fast hör det inte lite till god ton att man åtminstonde försöker att ha en konversation med de man sitter med.
Såklart är det ju ibland svårt om man inte har någon som helst gemensamt men det känns ganska ohyffsat att sitta helt tyst eller att bara prata med någon man känner sedan tidigare.
Tänker om det nu är så att man inte känner de man hamnar bredvid på middagen. Oftast brukar man ju hamna bredvid någon som man känner men annars så får man väl ta sig i kragen och lära känna dem.
Visst, det är jättenervöst och läskigt innan man har brytit isen men hur kul är det att sitta en hel middag och inte säga ett knyst...?

Nu tillhör ju jag de som inte ens tycker att man måste bjuda etablerade par. Om det inte är så att man umgås med bägge normalt sett. Om det inte var så att man alltid måste bjuda par så kanske det inte skulle kännas lika jobbigt att gå på ett bröllop som singel. Då sticker man ju inte ut från mängden lika mycket.

Ha ha ha...stackare! Ja ibland är det verkligen hopplöst. Hamnade bredvid en människa på en middag en gång som verkade vara helt ointresserad av att prata. Efter att jag försökt hålla en koversation under en bra stund men aldrig fick några frågor tillbaka så gav jag upp och pratade med min sambo som satt bredvid istället.
Det är väl inte alla som känner att det är ett gemensamt ansvar att stämningen kring bordet är bra och att alla känner sig delaktiga. =) Jag får skitdåligt samvete om jag märker att någon är "utanför". 

Till TS. Hoppas det löser sig för er. Verkar vara lite knepig släkt på din m2b's sida....