Tar ni av er era ringar någon gång? Varför..?

Har på min jämt jämt jämt. Det händer att jag kommer på, som häromveckan när jag satt och pysslade och hade båda händerna helt nedkletade i klister, att jag kanske skulle tagit av mig den, men det var så dags då...

Har än så länge "bara" förlovningsring, i gult guld med lite mönster på. Det var först när jag nyligen testade en eventuellt blivande vigselring som jag insåg hur hemskt sliten min ring blivit av min omilda behadling. Så inför bröllopet ska den in på renovering (och utbankning till en storlek större), så att förlovnings- och vigselring ska få åldras ikapp och den ena inte ser mycket mer sliten ut än den andra. Sen kommer jag troligtvis fortsätta utsätta dem för allt skit mina händer hittar på, blir de fula kan man ju alltid fixa till dem...

Attans, jag trodde det gick att fixa till dem helt, när det nu inte sitter några dekorationer ovanpå osv. Men jag tycker nog ändå det är okej, det får gärna synas att jag "levt med mina ringar".

Kommer inte ha världens flashigaste vigselring heller, eftersom jag vill ha dem jämt tycker jag att den ska vara lite vardaglig eller vad man nu ska kalla det. Däremot har jag i förväg dealat till mig att vi ska hålla på traditionen (vet inte om det är en allmänt vedertagen tradition, men det har varit så i min familj iaf) att mannen ger frun en ring för varje barn. Inte för att något sånt är på gång, men när det blir dags kommer det vara finare, festligare (och dyrare) ringar som jag nog kommer vara mkt mer försiktig om.