En dum fråga om tid?

Vi förlovade oss på skidsemestern (det var min sambo och hans familj tillsammans med hans farbror och familj), jag gömde ringarna i jackan när vi gav oss av på morgonen och vi hade talat om att vi skulle äta lunch ute. Så vi bytte ringar på lunchen en dag då snön yrde något fruktansvärt ute.

Det blev så att vi åt ganska tidigt och sedan åte tillbaka till stugan där resten av gänget åt sin lunch. Jag satt brevid min svärmor, sambons faster, kusin och syster. Men ingen av dem reagerade på att jag bar ring.

Senare på eftermiddagen frågade min sambo om hans mamma hade fått något samtal hemmifrån! (vi hade annons i tidningen samma dag) Vi hade redan klockan 7 blivit väkta av vänner som messade hälsningar och grattis. Min svärmor blev misstänksam och började dra i sambons vante, och utbrister "det trodde jag nästan!" i Andra andetaget sa hon "ÖVER EN TALLRIK PYTTIPANNA!" Det var det vi hade ätit till lunch den dagen...

Nu nästan 7 år senare planerar vi bröllop!