Åka utomlands helgen innan bröllopet...hur gade ni ställt er till detta!?

Jag hade sagt "Stanna hemma!". Eller jag hade nog rättare sagt inte behövt säga det ens, han hade med största sannolikhet valt det själv.

Sista veckan före bröllopet var det mycket småfix för vår del, sista minuten saker och att samtidigt jobba och ta hand om barn gjorde ju att allt blev ännu stressigare. Jag hade definitivt inte velat vara själv med allt så nära inpå bröllopet. Är det dessutom bara en nöjesresa, så är det ju inget han måste vara med på. Ibland får man lov att prioritera och i detta fallet hade jag nog bett honom att prioritera familjen och bröllopet.

Hm. Vi planerar att åka till USA runt midsommar och hälsa på min m2b:s bror som bor där och som flyttar hem i höst, för det har inte passat att hälsa på tidigare. Vi gifter oss i slutet av juli och om allt går som planerat får jag en vecka mellan hemkomst och bröllopsveckan. Det gör mig lätt panikslagen att veta att jag "bara" har en vecka på mig att fixa med det sista, så jag hade absolut inte åkt helgen innan. Och jag hade inte blivit alls glad om min m2b fick för sig att vara borta hela helgen innan. Speciellt inte om jag hade fått planera bröllopet fram tills dess. Det här är ju ert bröllop, och även om du kanske har hållit i det mesta av planeringen och kanske har alla kontakter så är det otroligt skönt att åtminstone ha någon att "gnälla av sig" på och få lite avlastning när man är i slutfasen. Det stödet tycker jag helt klart att du ska kunna räkna med från hans sida. Jag håller helt klart med daniiel gällande prioriteringar!

Jag hade inte haft någonting emot det, viktigast är ju att vi är medvetna om det så pass långt innan och kan planera efter att han ska vara borta. Vi har dock inga barn ännu så kan inte garantera att jag hade resonerat lika då.. Ni har inte några vänner eller familj som kan passa barnen några timmar under helgen så du får lite ro att vila upp dig inför nästa helg eller ordna med det sista?

Jag hade inte hindrat min sambo från att åka och jag hoppas att han inte heller hade hindrat mig (jag har faktiskt funderat på att sticka på en weekendresa någon helg innan brøllopet). Eftersom det skulle vara han som hade hand om barnen dessa dagar tycker jag dock att det ligger på honom att løsa barnpassningsbiten så att du också blir nøjd, och først när han løst det kan han tacka ja till resan.

Allt du har planerat under 1 år det ska GÖRAS under EN vecka. Jag tror inte att man förstår hur mycket det är att göra förrän man har gift sig/haft bröllopet ;) Jag skulle verkligen avråda er....

en lista på vad som ska göras... utöver 2 barn...

lämna, hämta kläder från kemtvätt
hämta blommor
ringa 1000 samtal
hämta tårtan
maten?
skönhetsbehandlingar, naglar etc?
ställa i ordning lokalen? hämta, köra stolar, bord, blommor, etc etc
kyrkan ställas i ordning?
alla gäster som ringer och vill ha information
etc, etc etc...
+ addera allt krångel som brukar uppstå...

Jag håller med dig, det är mycket som ska göras under sista veckan (som man inte tänker på och inte kan förutspå) och med familj tar allt oftast ännu längre tid. Att vara två som kan svara i telefonen, laga lunch, köra och hämta och lämna saker osv underlättar. Visst, man kan be en syster, vän eller förälder om hjälp, men jag tycker nog allt att det ändå är brudparets ansvar och att både brud och brudgum ska vilja vara så pass involverade och engagerade att båda vill finnas där och hjälpas åt på sluttampen.

Men, att ställa iordning lokalen och kyrkan är väl ändå inget man gör en vecka innan? Samma med maten, om man inte lagar den själv då och ska förvara i kyl/frys till helgen efter. De flesta ställer nog inte iordning kyrkan alls. Vi var där ca 40min före vigseln. Festlokalen brukar de flesta nog få tillgång till kvällen före eller rent av samma dag ibland. Hämta tårtan är väl inte heller något som ska göras en vecka innan? Vi hämtade då vår samma dag som bröllopet. Samma med blommorna.

jag skulle natingen tvinga han stanna hemma ELLER ta hjälp av min tärna eller släkt. :)

Jag förstår att han gärna vill åka men tycker att han då får fixa någon som kan hjälpa dig under helgen.

Jag hade låtit honom avgöra lämpligheten själv, men jag hade känt mig fruktansvärt stressad... jag vill ha veckan på mig att förbereda allt om vi "bara" ska ha en lite större middag hemma på helgen, och då har vi inga barn och det är ju verkligen inte i närheten av planeringen inför ett bröllop.

Om han hade bestämt sig för att åka så hade HAN fått lösa barnvaktsbiten de dagarna, och sett till att någon energisk person (hans syster, bästa kompis eller vem som helst) fanns till hands under hela helgen redo att hugga tag i barnpassning eller utförande av sysslor i hans ställe.

Jag hade nog tyckt det var ganska egoistiskt att lämna mig i sticket också, och jag hade nog faktiskt blivit rejält sur om han valde att prioritera en nöjesresa med polarna helgen innan bröllopet. Barcelona finns kvar även efteråt... och kompisarna med antar jag. Han är trots allt föräldraledig för att vara hemma med sina barn, då hade inte jag tyckt det var ok att jag samtidigt skulle behöva ta ledigt från jobbet också för att han skulle på en nöjestripp.

Men hur mycket av det där ska gøras helgen innan? Kemtvätten kan ju fixas när som helst, varfør inte planera in att gøra det innan resan? Man måste ju inte spara sånt till sista stund! Blommor och tårta ska inte hämtas helgen innan brøllopet. Kyrka och lokal har man knappast tillgång till en hel vecka i førväg. Ringa samtal kan man gøra när som helst och jag tror faktiskt man kan hantera telefon (både ringa och svara) även fast det finns barn i närheten. Inte alltid førstås, men knappast så man är helt blockerad fyra dygn i sträck før att man är ensam med barnen - hur tror ni ensamstående føräldrar får ihop vardagen?

Nej jag tycker inte argumenten håller alls. Vill man så går det!

Som jag skrev ovan, så håller jag med, allt det där behöver inte göras/går inte göra en vecka i förväg.

Jag tycker dock inte det behövs något annat argument än att han borde vilja prioritera sin familj och sitt bröllop. Inte lämna sin sambo ensam med barn, så pass att hon måste ta ledig från jobbet, trots att han ska vara pappaledig, för att åka på en nöjesresa med polarna. Dumpa över ansvaret på någon annan, vän, släkting, vem det nu än må vara som kan kliva in och hjälpa. Det ska inte behövas.

Är man en familj, så diskuerar man saker tillsammans och kommer fram till vad som blir det bästa för familjen. Man kompromissar och prioriterar och diskuterar. Man säger inte bara "Jag vill åka, så jag ska åka!".

Självklart menade jag under sista veckan och då är det mest att göra de 4 sista dagarna innan bröllopet...

Lycka till oavsett hur ni väljer att göra! ;)

Men det är väl ingen som har sagt att TS sambo beter sig så eller att han inte diskuterar saken med TS? 

Sen att man borde vilja prioritera sin familj. Jag tror att det är superviktigt, både før barnen och før parrelationen att føräldrarna ibland får komma iväg och vara sig själva. Barnen får en bra førebild i en vuxen som kan balansera egna intressen och barnens. Kan TS sambo løsa det med barnen så att TS får nøjaktig avlastning och han väldigt gärna vill åka så ser jag inte varfør han inte ska få gøra det.

Jag hade inte blivit lycklig, jag hade dessutom gjort klart vad jag tyckte. Min sambo skulle som tur är aldrig drömma om att göra en sådan grej.

Jag hade aldrig nekat honom att åka, vi hade planerat utifrån att han skulle vara borta. Vi har själv funderat över att åka på wn weekend helgen innan. Nu har vi inga barn, så den biten förstår jag är tung. Skulle det för dig/er kanske vara värt dessa dagar att ni båda har föräldraledigt nu när man kan det? Om man vet om det så här långt i förväg tror jag som någon annan skrivit att man kan lösa det stora sakerna innan. Dock tycker jag det ligger på honom att ordna någon som kan avlasta dig ett par timmar varje dag.

Ta hjälp av familjen, gäster, toastie, vänner?
Har ni ett större bröllop i en av Sveriges 3 största städer? Isf, hur har ni/han råd om det är en "nöjesresa"? 
Hur ni än gör så önskar jag er lycka till!  

Min fästman kom faktiskt härom dagen och frågade om det var okej att han åker på fiskeresa 15-22 juni. Vårt bröllop är 30 juni. Jag hade bara ett ord åt honom - åk. Så ni kan se att jag står fast vid min ståndpunkt ;) Det går om man vill och planerar för det.

Kommentar från min sambo:
"Måste han göra det? Shit vilken dåkig stil!"
Jag skulle bli jätteledsen om min blivande ville åka iväg helgen innan vårt bröllop..
men det är ju ganska tydligt att jag inte behöver oroa mig för det.. :P

jag tycker att du ska be honom känna efter ordentligt, och väga in det faktum att du blir ensam med barnen och allt fixande... Vill han fortfarande åka efter det så kan han ju komma med en fin lösning på problemen han lämnar hemma..?

Är resan viktig för honom?
Personligen eller för jobbet?
Nöjesresa eller viktig för framtiden?
Känns det som en uppoffring att han åker?
Hur brukar ni göra vid jobbresor?
Har ni allt bestämt, planerat, folk som hämtar, fixar på den stora dagen?
Själv känns som jag kan `släppa iväg`fästmannen veckan innan på fiske ( en hel vecka ) utan problem. Men vi har inga småbarn, så kanske annorlunda då.
Tycker dessutom om att ha hundra järn i elden, och har det mesta redan nu bestämt : ring, klänning, underkläder, skor, bukett, corsage, dukning, dekoration, musik, frisyr, inbj.kort, menyer, lokal, värdinnor/toast.
Känns som allt som går förbereda är klart, och vi gifter oss i augusti
 LÅÅÅÅNGT kvar
Om du vill ha din fästmans hjälp/närvaro/engagemang för sista förberedelserna har ni ju några dagar på er, men det låter som du önskar han tackade nej till resan. Och inget fel med det .
Hoppas ni kommer överens.