Är det fel att hålla nere kostnader?

Anledningen till att hon vet vad klänningen kostar är att hon var med när jag köpte den, samma sak var det när vi köpte killarnas kläder. Hon är extremt förveten, så det är svårt att inte säga vad saker har kostat, då hon frågar rent ut. Samt att min m2b är ganska duktig på att prata med henne. Jag hade glömt att ta av prislappen i skorna, så det ar så hon fick veta vad de kostade.

Jag försöker undvika att prata priser med henne, men som sakt det är ganska svårt. Hon kommer även vara vår florist, så där kommer hon veta vad mina blommor kostar, samt vad tärnans blommor kostar.

Hon har erbjudit sig att ta hand om dekrationerna i festlokalen, men jag sa med en gång att jag inte släpper henne lös på det, jag vill allt ha ett finger med i spelet.

Vanligtvis är hon helt okej, men det verkar som allt med bröllopet har framkallat en liten djävul som sitter på hennes axel!

Syrinx skriver:

Haha, det låter som att min svärmor och din svärmor hade behövt träffas för att diskutera litegrann. De hade nog kunnat lära varandra en hel del...

Jag håller med! Skall vi boka in en bubbeldate? =0)

På ett sätt så är jag även stålt att ha lyckats hitta mycket av det jag vill ha så billigt som jag har gjort. Lite avensjuka tror jag att det ligger bakom hennes uttalanden också, flera gånger har hon sagt att " det skulle jag också vilja ha om jag gifte mig nu". Men saken är ju den att det INTE är hon som gifter sig, utan JAG och hennes SON!

Det är helt okej att spy galla över era egna svärmödrar också! Det är ibland skönt att veta att man inte är ensam!

Funderar på vad min "kära" svärmor hade sagt om hon hade varit med igår...

Hittade tillslut en väska som passade min klänning (färgerna var nästintill de samma), men den kostade där efter. 400 kronor, där var det då ingen REA. De bidrar inget till bröllopet så jag avser att de inte har särskillt mycket att kräva att vi gör. Därimot har vi fått ett ganska stort bidrag från min biologiska far, då han varken kan komma eller hjälpa till. Detta tänker jag då inte tala om för henne, tänk vilket liv det hade blivit. Tror inte att min blivande inte har sagt något (förhoppningsvis i alla fall), hon har i alla fall inte kommenterat det. Vilket hon hade gjort om hon vetat något, hon kan aldrig hålla tyst om något! När vi hade talat om för henne att vi skulle gifta oss, han svärfar inte innanför dörren innan hon talade om det. Det fick vi inte göra, fast vi hade ju inte talat om för henne att hon skulle vara tyst till honom. Bara att ingen utanför familjen skulle veta något innan inbjudan gick ut. Men ändå!

Nä nu kom jag in på annat. En förändring jag har gjort för att slippa höra förmycket av henne är det att jag har slutat äta lunch hos dem (svärmor har sitt företag hemma, granne med oss och sin mamma), som jag har gått sjukskriven länge och nu har börjat jobba 25% är jag hemma till lunch. Men nu har jag börjat skylla på att vi alltid har mat kvar sedan dagen innan, även om detta inte är sant. Så då har jag minimerat tiden då hon har chansen att fråga ut mig... Hihi...

Glömde tillägga....

Min biologiske far har defentift inget att säga till om, då han bor på andra sidan landet, samt att vi har väldigt lite kontakt...