Svärmor?

Är det bara jag som kan förstå att ts svärmor kan tycka att det är roligare att köpa en hund, än att åka på ett bröllop som kostar så pass mycket att åka till? Hur prioriterad känner hon sig när man bestämmer sig för att hålla bröllopet långt ifrån henne? Man får försöka sätta sig in i hur hon tänker om man vill försöka förstå henne. Det verkar inte som att man har så tät kontakt med svärmor, det kanske är därför hon inte är så entusiastisk? 

Lika lite som ts glädjer sig åt svärmors nyinköpta hund, kanske svärmor glädjer sig åt bröllopet? Det har sagts många gånger och det måste tydligen sägas igen: det är inte självklart att omgivningen tycker att andras bröllop är det största som händer i det egna livet. Inte ens om man vetat om det i ett helt år, faktiskt. :-P 

Och eftersom denna svärmor tydligen inte har jobbat på många år, kan det väl inte vara en överraskning för bruden att ekonomin är ansträngd? Är det bara hon som är bjuden, eller ska svärmor bekosta resan för blivande makens småsyskon också?

För mig är 1300 väldigt mycket pengar att lägga på någon annans bröllop och jag hade helt klart hellre lagt dem på en hund, om jag nu ville ha en sån. 1300 på en enda dag, eller 6000 på en vän som man har i mer än tio år? Valet är nog lättare för fler än ni vill se, ni som är inne i att planera bröllop och därmed har lite grumliga "glasögon" på.
 

Slutligen, om nu ts och blivande maken har råd, varför vill då inte ts bjuda svärmor på resan? Det verkar en aning småaktigt, med tanke på att man verkar ha råd, och med tanke på att man ändå valt att lägga bröllopet så att ts familj och eventuella släkt får billigare resa? Eller har jag fattat fel där? Är det själva boendet, så kanske man kan ordna det genom att hon får bo hemma hos brudparet? Eller någon annan som har utrymme?  

När man planerar bröllop, fattar man beslut om var det ska hållas, och i slutänden får det konsekvenser för de tilltänkta gästerna. Det är rimligt att inse att dessa val får konsekvenser för gästerna och att inte alla kan eller vill närvara. Det kan väl inte var svärmors ansvar att se till att blivande maken ser fram emot bröllopet lika mycket som blivande bruden?

Det ansvaret ligger väl mer på bruden isf? Kanske är blivande nedstämd och tystlåten för att han känner sig överkörd i planeringen? Kanske han hellre hade gift sig nära sin familj? Det är väldigt lätt att kvinnor tar över och kör över, när det handlar om bröllop.

Så mitt råd är att försöka prata med blivande om det inte går att lösa detta på ett sätt som gör att både brud och brudgum får en lika bra dag. Om det är en principsak som gör att bruden inte vill betala för svärmors resa, tycker jag att det är väldigt sorgligt. I ett förhållande får man lära sig att jämka, vare sig det handlar om ett par, eller ett förhållande mellan svärmor och svärdotter. 

Vilken pressade situation pratar du om? Att vi ska gifta oss öht?

Det jag tycker är konstigt är inte att hon skaffar hund, utan att hon tackar NEJ till dem som erbjuder sig att låna ut pengar så att hon ska ha möjlighet att få närvara vi sin son bröllop.

Problemet är att man aldrig kan göra alla nöjda. Säg att dom hade valt att ha bröllopet på mannens hemort, då hade dom ju kunnat haft exakt samma problem fast med andra släktingar inblandade. Diskussionen här hade nog sett likadan ut, förutom att någon troligtvis påpekat att det kanske inte varit så smart att låta sjuka resa och att dom borde ha haft bröllopet där dom kunnat erbjuda boende... Eller ska man kanske ha bröllopet halvvägs mellan orterna så alla måste resa, det hade ju blivit det mest rättvisa... Hoppas det löser sig för er!