Hur ska vi göra nu? Göra som vi vill eller göra saker för husfridens skull?

Jag och min sambo har stält in vårat bröllop 2 ggr pga av att min sambos pappa fick cancer. Givetvis gjorde vi det för ingen visste hur det skulle gå. Han mår dock mycket bättre nu,tack o lov! Så nu i September tänkte jag och min sambo smita iväg utomlands och gifta oss i smyg (har inga stora familjer) Dels för att det har varit så veligt fram och tillbaka och dels för att vi aldrig har varit utomlands och ville då köra två flugor i en smäll med vigsel och smekmånad. Lugnt och skönt liksom. Vi gjorde så att vi nämnde detta för mina svärföräldrar som vi visste ville följa med isf. Sagt och gjort,dom blev glada och ville följa med med. Nu så ringer dock svärmor och frågade om vi inte kunde bjuda in sambons bror med familj också. Saken är den att ingen kan dra jämnt med dem,eller iaf inte frugan i familjen. Min sambo och hans bror pratar inte så himla mycket. Kanske nån gång i månaden och ses knappt. Vi ville ju ha ett lugnt bröllop utan barn och där man kan vara sig själv. När hans bror och hans familj är med så trippar alla på tå. Inget duger,ingen är fin nog för dom. Svärmor tycker att vi kunde fråga dom iaf,typ för att lappa ihop familjen. Måste man lappa ihop allt på våran dag? Är dom med så är det bara spring efter ungarna hela dagen...

Då är då frågan. Ska vi göra som VI vill eller ska vi vika oss för husfridens skull?