Att gå in själv i kyrkan..

Det är helt ok att "göra som man vill" om prästen går med på det!

Det är prästens åsikt som räknas. Och prästen kan säga nej. Och då är det i princip bara att acceptera det...
Intressant att så många säger "gör som ni vill" och tycker att alla som säger annat är tråkiga, dumma och bakåtsträvande. När de flesta bara förklarar anledningen till varför prästen kan säga nej.

Det är väl bra att vara förberedd på det också, så man inte blir helt paff om man får avslag.
Och än värre om man inte pratat med prästen om det tidigare - och får veta det några minuter innan bröllopet att den prästen inte tillåter något annat än att man går in tillsammans.

Frågan är fri och svaret blir därefter. 

Ja det finns många präster som inte godkänner något annat än den traditionella gemensamma ingången i kyrkan.
Men det finns också en hel del som gör det.
Så fråga den som ska viga er. Det är enda sättet att veta om just den prästen säger nej eller inte.

 

.... och prästen

Att inte upplysa om att prästen kan vägra detta kan förstöra hela dagen för den brud som trott att det inte är några problem och sen blir upplyst samma dag (eller någon vecka innan) när dom träffar prästen - att hennes dröm att vandra in tillsammans med sin far, mamma, kusin, brylling eller fan och hans moster. Eller möjligtvis ensam. Inte tillåts.

Att säga "gör som ni vill, gamla traditioner ändras hela tiden" är att slå blå duster i ögonen på brudar som är nya i planeringsstadiet. Och det är faktiskt inte shysst.
Vi hade så kallad överlämning. Men min präst var helt med på det, hon tyckte till och med att det funkade bra med tanke på vårt tema.
Jag var medveten om hur vissa äldre släktingar kunde tolka saken, och var beredd på att förklara mig om dom skulle fråga.
Att förstå orsaker och att veta bakgrunder till traditioner är inte dumt. Att sen fatta ett medvetet beslut att gå emot traditioner är helt ok tycker jag. Under förutsättning att prästen samtycker alltså.
Men jag tycker att det är helt rätt att upplysa om betydelsen av den svenska brudöverlämningen och just att prästen kan vägra att viga en om man insisterar på brudöverlämning. För om man är medveten om detta och ändå väljer att prata med prästen så har man möjlighet att komma med genomtänkta argument för sin egen sak och förklara varför på ett annat sätt än "jag vill" eller "det är så romantiskt".

Man kan få den där ögonblicksstunden när man möts utanför kyrkan också. Men då är den privat. Bara mellan brud och brudgum och inte inför hela församlingen... Och det kan faktiskt vara ännu mer romantiskt, om det nu är romantik man är ute efter 

Då är vi på samma bana 

Jag tror inte att man ska döma dom som är emot brudöverlämning så hårt. Dom informerar om vikten att hålla på traditioner. Och om dom inte gjorde det så skulle det snart inte finnas någon tradition kvar att hålla fast vid. 

Vi träffade vår präst veckan innan. (men vi hade haft mailkontakt innan pga vårt tema). Så vi pratade om hur vi skulle gå in då. Och om prästen hade sagt nej då, så hade ju allt vi räknat med gått om intet. Men alla har inte mailkontakt innan ju...
Det är en svensk tradition att man går in tillsammans. Så dom är ju inte skyldiga att upplysa om att dom inte går med på något annat. Det är upp till brudparet att kolla om dom får frångå traditionen istället  

Ungefär som att en bagare inte behöver upplysa om att det går att ha annan sorts frukt i en budapeststubbe eller att man skulle kunna lägga till ett lager med jordgubbar i en schwarzwaldtårta. Därför är det ju bra att dom som håller på traditionerna finns, och att dom säger sin åsikt.