Hur ska ni gå in/gick ni in? Marskalkar och tärnor..

Jag och min make gifte oss nu förra helgen och gick in tillsammans strax efter våra brudnäbbar och sen gick prästen in efter oss då han inte tyckte att någon var intresserad av att titta på honom, utan på oss.

För oss var det självklart att gå in tillsammans eftersom att vi båda valt att ingå äktenskap med varandra och efter min egen upplevelse av den stunden var det ett helt rätt val vi gjort. Vi fick vårt "moment" innan vigseln då vi skulle fotograferas eftersom att vi gjort oss iordning på olika ställen och inte sett varandra innan dess. Att dessutom få några minuter tillsammans bara vi innan vigseln var till mycket hjälp mot nerverna. När det sedan var dags att gå in och dörrarna öppnades och alla gäster ställde sig upp och vände sig mot oss var det helt överväldigande! Jag var väldigt glad att få dela just DET ögonblicket med min man.

Sen kan jag förstå att man tycker det är fint att hedra sin pappa/mamma/bror etc. med överlämning, men min fundering är då, om man har en god relation med hela sin familj (syftar nu på föräldrar och syskon), varför vill man då bara hedra en av dem med ett sådant uppdrag?