Bjuda arbetskompisens sambo, fast jag aldrig träffat honom? Vad är brukligt?

Enligt ettikettreglerna så bjuder man alltid etablerade par (Gifta, förlovade, sambos eller andra som kan anses som "seriösa" enligt modernt synsätt).
Men sen finns det flera anledningar att bortse från dom reglerna, mer eller mindre accepterade anledningar ska jag kanske skriva också...

Om jag vore som du så skulle jag fråga kollegan om hon tror att hennes sambo vill komma med på bröllopet eller om hon och den andra kollegan skulle få roligare om dom gick tillsammans istället.
Har ni plats och råd så är det artigt att följa etikettreglerna, annars är det bra att vara öppen med anledningen till att man väljer att frångå detta (plastbrist, kostnad eller vad det nu kan vara). 

Det är inte så ofta som den som inte är bjuden surar. Däremot kan vissa ta det som en stark markering om att brudparet (eller den ena i brudparet) har något emot ens make/maka/sambo.

Det är bara att läsa alla trådar om "min sambo är bjuden på bröllop men inte jag" som finns här på BT, för att se hur illa upp många tar när inbjudan inte är ställd till båda.
Det har inte så mycket med att göra att man ville gå på bröllopet, utan att man känner sig utesluten och mindre värd.

Jag hade nog inte tagit det så personligen. Men jag misstänker att maken hade fått höra med sin kompis (eller vem som nu skickat inbjudan) eller att jag fått göra det om det var en kompis till mig som inte bjöd honom... Bara för att se om dom faktiskt uteslutit den andre om bara en persons namn stod på inbjudan, eller om det var för att dom inte visste vad jag (eller han) hette och inte tänkt på att skriva + respektive. Eftersom det är rätt vanligt också.
Många skriver bara enes namn på inbjudan och räknar med att alla ska förstå att det gäller hela familjen. Vilket inte alla gör...
Medans andra skriver bara ett namn för att dom bara vill bjuda den ena och tror att alla ska förstå att det bara gäller den personen - trots att det egentligen betyder båda ändå  

Jo det är helt klart upp till brudparet, det håller jag med dig om.
Men det är bra att veta vad "reglerna" säger, så man kan ta ett kvalificerat beslut att gå emot dom om man vill.
Och att man då också är beredd på hur mottagaren kanske tolkar inbjudan.

Det finns dom som har tagit så illa upp över att deras partner inte var bjuden - så dom har brutit vänskapen.
Lite drastiskt kan jag tycka, men det är ändå något man kanske får ha i åtanke i alla fall...

Jag säger som alltid att det är viktigast att ha en dialog.
Varför inte ta båda kollegorna åt sidan tillsammans och säga att man vill bjuda dom och förklara att "vi känner inte din sambo, vill du ha med honom och tror du att han skulle tycka att det var kul, eller är det ok om ni två kommer tillsammans?"
 

Tja... Dom som vi bjöd (nu faktiskt med respektive, men det hade lika gärna kunnat bli utan) är jobbarkompisar som jag träffar varje dag, har varit hem till några gånger osv. Vi har jättetrevligt ihop men vi umgås inte "familjevis". Även om jag jobbat ihop med dom tjejerna i 7 år och träffat dom en del på fritiden så har jag ändå bara träffat deras respektive någon enstaka gång.
Så jag tycker inte att man kan säga att det mest gäller avlägset bekanta, jag tycker snarare tvärt om att det oftast rör folk man umgås med väldigt ofta, ja till och med dagligen. Men inte nödvändigtvis med hela deras familjer.

Att man säger hur man själv skulle reagera är ju för att man utgår efter sina egna erfarenheter och tankar.
Och det är ju där man måste börja.
Däremot kan det bli missvisande då många som nog skulle ta illa upp om dom inte blev bjudna inte vågar stå upp och säga det i en sån här tråd för att det känns lite småaktigt, så då låter dom bli att kommentera eller kommenterar väldigt allmänt.