Lustigaste/konstigaste kommentaren ang ert bröllop?

Vi letade lokal att ha vår bröllopsfest i och tittade då på en prästgård. Vi skulle gifta oss borgligt men tänkte inte på att det skulle vara något problem. Det var ett äldre par som visade lokalen för ägarna var på semester. Följande hände:

Äldre par: Vigsel skall vara i kyrkan här då förstås? "nicka ut mot kyrkan som man såg genom fönstret"
MB2: Nej, vi skall inte gifta oss i kyrkan.
Äldre par: Ok, det finns ju flera andra vackra kyrkor här i området. 
Jag: Vi skall inte gifta oss i kyrka över huvudtaget.
Äldre par utbrister överlyckligt: Då har vi något fantastiskt till er!

De öppnar en knarrig vindsdörr och tecknar till oss att följa efter. Vi kommer upp på vinden där det finns en massa bråte övertäckt med lakan. De går längst in och "rullar" fram en möbel och drar bort lakanet som ligger över. Där står en utsågad bit av en altarring på hjul! En portabel altarring!

Äldre par: Vill ni gifta er här nere i  salen kan vi ju rulla ner altaringen så kan prästen komma hit!
MB2: Vi skall inte ha någon präst, vi skall gifta oss borgligt.
Total tystnad!
MB2 som alltid vill försöka vara trevlig och artig: Men annars är den ju säkert jättebra!

Den här kommentaren tar jag på mig ansvar för, helt och fullt 

Vi gifter oss alltså i Juni, NÄSTA år.

Jag: Kan vi inte ha äpplen som placeringskort? Det passar ju jättebra, och gästerna kan äta dem och så...
M2B: Det blir väl jättedyrt om vi ska köpa typ 60 äpplen??
Jag: (tystnad)...... Men är inte höstäpplen ganska billiga? Kan vi inte köpa äpplena nu i september eller så?

M2B stirrade på mig och sen började han asgarva.
M2B: Och hur tror du äpplena ser ut ett år senare då!? 

Smart tänkt av mig....  

hmm.. ja även om vi inte hade några tårfyllda gratulaioner från någon i familjen (vilket vi iofs inte väntade oss heller, de är ju sådär lite lagom, som mellanmjölk ;)) så var nog det mest underhållande samtalet med min fd man, som är barens pappa. 
Min blivande hade nyligen friat så det hade ju inte nått allas öron ännu då det var ett bra tag kvar till bröllopet men han hörde väl det ryktesvägen. 

han : jaha, så du ska gifta dig du?
jag: ja, det stämmer. 
han: ja, jag har ju vetat det länge nu och undrat när du hade tänkt berätta det här till mig egentligen 
jag: jaha, han friade ju i slutet på juli, jag har väl inte tänkt på att jag skulle kasta mig på telefonen för att berätta den stora nyheten
han: förresten skulle du väl aldrig gifta om dig igen. du ska väl ha barn och allt nu också
jag: nej inga barn
(han blänger på mig och surar tyst säkert en kvart) 
han: ja jag ska iallafall börja plugga och det känns jävligt bra. Jag är ju så bra på det här med människor och sociala relationer så det känner jag verkligen att jag vill satsa på.  
 
*tystnad resten av resan* 

haha  

Min syster trodde inte på oss när vi berättade att vi skulle gifta oss. Efter en stund kläcker hon ur sig "men det är ju bara 7,5 månader kvar - hur ska ni hinna få barn innan bröllopet då?".

Hihi. Ja, det är ju inte lätt att veta hur det brukar vara här i Sverige om man inte är på bröllop så ofta (jag har inte varit på många, endast 3 och två av dem var när jag var 12-13 år), eftersom man tittar ju på amrikanska filmer och serie där bruden leds fram genom altaret av sin far fram till brudgummen.

Så det blir ju den bilden man har. =P

 

Min pappa sa något på samma tema för ett tag sedan, att han såg fram emot att leda mig in i kyrkan. Vi ska inte gifta oss i kyrkan, och min pappa borde ju veta att man går in tillsammans för att visa att man själv valt den man ska gifta sig med eftersom han är gift med min mamma.
Jag tyckte i alla fall att det var väldigt gulligt, men nu är min stackars pappa deppad eftersom han har tre döttrar men inte får ge bort någon av oss