Bobbo skrev 2012-05-22 12:01:21 följande:
Kyrkan är till för oss ALLA, så man kan inte jämföra det med sitt egna vardagsrum. i Guds hus är alla välkomna, och prästen jobbar där. Om jag vill gå fram till altaret med min pappa eller mamma så anser jag inte att prästen har rätten att döma mig för att jag väljer att gå med någon av mina föräldrar.
Det är Guds hus, inte prästens. Om han/hon motsätter sig att ens egen förälder eskorterar en till altaret så kan prästen ifrågasätta sig själv varför han/hon blev präst överhuvudtaget.
Om jag vill att en manlig kusin eller min bror följer mig - är det ok då?? Och VARFÖR är det så laddat att man vill att pappa följer med?? Man kanske inte har sin mamma i livet och inga syskon? Ska man gå ensam då?
Och man kanske VILL att ens make ska se en precis när man tar steget in i kyrkan!! Vi har sett det i många filmer visst, men är det FEL att vilja det?!
Om det nu inte har något med stereotypa könsroller att göra utan enbart egen fri helt norm-opåverkad vilja (om sådan existerade) så hur kommer det sig att du automatiskt tänker på detta vis och inte i att bruden står framme vid altaret och får se mannen "ta första steget in i kyrkan" och gå fram till sin brud? Eller ledas in av sin mamma/pappa/faster/bror fram till bruden? Vi ÄR påverkade av normer, går inte att komma ifrån.
Är det fel då, som du frågar? Nä, för så är det. Det är jättebra om man är medveten om att man har påverkats i sina tankar och val men sen får man naturligtvis välja att göra precis som man vill. MEN så får även prästen. Prästen ska stå där framme och "viga inför Gud och denna församling" och hur ärlig och fin vigsel skulle det bli om prästen inte tror på det som sker och sägs under vigseln? Själv väljer jag att gifta mig borgerligt just för att få välja precis hur vi vill ha det, i stort sett. Jag respekterar alla som har en tro på Gud men eftersom jag inte har det på det sättet blir det inte en äkta och ärlig vigsel för mig om jag ska vigas "inför Gud" och "lova inför Gud". Vi kommer ha en del traditionellt och annat inte. Mitt val, för att jag kan. Hade jag vigt mig i kyrkan hade jag fått respektera de normer och regler som gäller där.