Vi får inte för prästen....

Det är alldeles riktigt att det ingenstans i vår regelbok står att det är förbjudet med brudöverlämning. Det är alltså ingen regel. Däremot är det svensk och svenskkyrklig tradition att bruden och brudgummen går in tillsammans, och det inte minst av de skäl sam angetts - att brudöverlämningen traditionellt anses signalera ofrihet för kvinnan. Eftersom det inte är en regel så lämnar kyrkan alltså ansvaret till den enskilda/e prästen om han/hon vill följa traditionen eller ej. Jag är stolt över att tillhöra en kyrka där prästen - och alla övriga - har stor frihet att själv tycka och tänka. Just i fallet med brudöverlämning hade det dock, kan jag tycka, varit enklare om man skrev in i handboken att bruden och brudgummen ska gå in tillsammans - så slapp den enskilda/e prästen döma i denna eviga diskussion. Som påpekats flera gånger ovan är det alltså den enskilde/a prästen som har det sista ordet. Tillåter han/hon inte brudöverlämning så blir det ingen brudöverlämning om man inte byter präst eller kyrka. Det är ju inte bara i fallet om brudöverlämning som prästen har sista ordet, utan även när det gäller musik, solosånger, diktläsningar eller vad det nu kan handla om. Som också nämnts så har prästen ansvar för vigselgudstjänsten. Sen är det förstås så att de flesta av oss gör sitt allra bästa för att tillmötesgå brudparet eftersom vi ju vill att de ska vara nöjda och få en fin vigselgudstjänst - men vissa saker tillåter vi inte eftersom de kan anses gå emot kyrkans lära. Jag själv har för all del inte vigslar särskilt ofta, men "mina" brudpar har hittills alltid varit nöjda, vi har kunnat resonera oss fram till lösningar som har passat både för dem och mig. Ingen präst sätter sig på tvären för att jäklas.

Som sagt, det är inte bara att "byta präst", församlingen har erbjudit en präst, om man som brudpar inte vill ha den prästen så är det långt ifrån självklart att församlingen skaffar fram en annan. Det kan mycket väl bli så att brudparet i så fall själva får ordna fram en präst någon annanstans ifrån.

Om man som präst väljer att inte tillåta brudöverlämning så anser man nog - i alla fall gör jag det - att vigseln säkert kan bli lika fantastisk och "drömlik" trots att brudparet går in tillsammans. Och om det verkligen är så att ens vigsel blir förstörd för att man inte får gå in med sin pappa så kanske man bör tänka över varför man egentligen gifter sig.

Faktum kvarstår: Det är den enskilde/a prästen som avgör, och han eller hon gör det efter att själv ha funderat både en och två gånger kring denna och andra frågor. Ingen präst säger -som sagt- nej för att jäklas utan för att han eller hon inte vill handla mot sin övertygelse. Sen kan man tycka vad man vill om tråkiga, gammaldags, stela, humorlösa präster - precis som många andra tycker att  prästerna är alldeles för släpphänta, ytliga, anpassliga och vänder kappan efter vinden.

Nej, det är inte mer okay. Och nej, man behöver inte gå ensam - man kan gå med sin blivande man.

Den präst som tjänstgör i gudstjänsten.