Inlägg från: SaraJoakim |Visa alla inlägg
  • SaraJoakim

    Vi får inte för prästen....

    Oj vad diskussioner. Får man inte se de hur man vill? Symbolik är så olika för alla, det är som att tolka bibeln!!
    Jag har ingen pappa, men ville att min morfar skulle leda mig fram, för att jag tycker det är fint. Nu har han gått bort och jag vill att min mamma leder mig, då de alltid vart jag och hon.

    Jag ser de inte som att jag är en ägodel, jag ser det som att hon får vara delaktig. Jag och min m2b ska inte ses innan bröllopet och all förväntan förstörs ju om jag ska träffa honom i mörkret utanför portarna! Jag vill ju ha ögonblicket när dörren öppnas och DÄR STÅR HAN! sen att jag vill gå 40m med min mamma för att hon betyder mycket och jag vill ha henne där, varför ska man dra in massa symbolik från andra länder, kulturer eller en annan tid?

    De är ju som o börja tjafsa om ifall barnen verkligen ska få dansa runt midsommarstången (symboliken för stången förr) eller varför inte ta upp allas vår goa glaá tomte, den symboliken kan ju med tolkas. Tycker alla gör som de vill. Har de åsikter mot, gör de inte, åsikter för, gör det. Enkelt!

    Skulle byta präst om de var så. Någon skrev "prästen bestämmer i kyrkan". I vår kyrka har vi flera präster, ett exempel är att en är för välsignelse av homosexuella i kyrkan, en emot och en neutral. Vem bestämmer där?!

    Stå på dig och få de bröllop du vill ha, du vet själv vad du lägger i din dröm, om någon frågar får du väl förklara med ett leende på läpparna :)
     

  • SaraJoakim
    Chicita skrev 2012-05-22 23:27:02 följande:
    Visst får du se det hur du vill. Men det betyder inte att inte dina släktingar ser det på ett helt annat sätt.
    Det finns trådar här där det berättas om släktingar som tog illa upp. Så kallade "rödstrumpor" som kämpat för kvinnans rättigheter i samhället och så kommer deras barnbarn (eller annan släkting) och i deras ögon tar ett steg tillbaka och river ner deras livsverk...
    Det är inte så enkelt att ändra symbolik som att bara "göra som man vill".

    Församlingen tillhandahåller en präst.
    Om du vill ha en annan så är det upp till dig att ordna det. Men då ska du veta att den präst som hoppar in istället gör det på sin fritid och utan lön. Så det är inte alltid så lätt att bara byta präst.
    Jag tror att man bland sina släktingar ofta har väldigt bra koll, och som sagt, det är bara att snällt och vänligt förklara sin syn på saken. Om en "rödstrumpa" ska få kämpa för de hon tror på ska väl jag få göra vad jag tror på? Jag svarar inte argt eller surt, jag menar bara att sålänge man kan kommentera/förklara varför man gör som man gör om någon skulle fråga så ser jag inte så stora problem med saken. Jag tror detta beror en del på vart man bor också. Likaså detta med prästerna, vår församling fungerar inte på ovanstående vis då vi har en ganska stor församling (inom sv ky) med flertalet präster.
  • SaraJoakim
    Kjell Präst skrev 2012-05-23 09:34:40 följande:
    Den präst som tjänstgör i gudstjänsten.
    Jo, jag förstår det :) Det var bara ett sidospår då jag syftade till att det i många kyrkor finns flera olika präster, och dessa kan ha olika syn på saker och ting (vilket jag tycker är bra). Och då kan man ofta gå till den präst vars åskådning stämmer mer med hur man själv tror och ser på det hela. Sedan förstår jag även om TS kanske inte har fler präster att vända sig till. Men om det är viktigt för henne kanske hon tex kan prata med en präst i en annan församling/kyrka.
    passionsblomman skrev 2012-05-23 12:11:59 följande:
    Ja-varför ska man det? Varför duger den svenska formen av vigsel? Så som den ser ut. Varför vore det inte underbart att ni får syn på varandra utanför kyrkan, får gå emot varandra med ögon för ingen annan, får ha ett par minuter bara och endast i två, och ta några djupa andetag, se varandra i ögonen, känna pulsen i den andres hand i din, lyssna på kyrkklockorna....er alldeles egna och helt privata stund, den enda på hela dagen.

    Det är vackert och helt oslagbart i mina ögon, och jag ser noll anledningar att införa någon anann "modernare" variant, eftersom det i mina ögon är totalmaxat att se ett par tillsammans och strålande glada träda in i kyrkan för att vigas.
    Jag förstår och är helt med på att traditioner anpassas till den tid vi lever i nu, så som att morgongåva blivit något par ofta ger varandra, så att båda får en present, sexuell frihet och självständighet gjort att brudkronan bärs av kvinnor oavsett om de haft sex eller ej osv. men jag kan faktiskt, hur jag än vrider och vänder på det, hitta någon anledning till att gå tillsammans skulle behöva moderniseras till att gå med någon annan.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
    Jag tycker nog du tog det lite ur sitt sammanhang där. Men jag gillar absolut ditt "moment" och förklaring också - visst är det också romantiskt! 
    Men jag tycker att alla ska få välja själva utan att omgivningen ska hojta om vad det betyder där eller där eller då. 
    Hade inte en blekaste aning om att detta var en så känsloladdad debatt, men det är kul och intressant att läsa hur alla tycker och tänker :)  
  • SaraJoakim
    Chicita skrev 2012-05-26 14:18:10 följande:
    Jag svarade inte "argt eller surt" heller... Om du tolkar det så så är det helt upp till dig.
    Och du har nog missat min tidigare ståndpunkt att jag inte har något emot överlämnigen.
    Vi hade det ju till och med själva. Tungan ute

    Men poängen var att det inte är så enkelt att förändra symboliken. Eller att det "bara är att byta präst" eller att uppmuntra till "gör som ni vill".
    Det finns saker runt om kring att ta hänsyn till.
    Även om prästen går med på överlämning så kan det finnas släktingar som tar ytterst illa upp. Och det finns som sagt många brudar som ångrat att dom valde det sättet att gå in i kyrkan på i eftertankens kranka blekhet (som det så fint heter).
    Om man väljer överlämning och hittar en präst som går med på det så är det ändå bra att veta hur omgivningen kan tolka det. Och att bara för att man själv ser det som en romantisk handling så är det inte säkert att gästerna delar den tolkningen även om man förklarar det för dom. Därför är det bra att ta in även de negativa aspekterna (negativt utifrån sin egen synvinkel alltså), så man är förberedd på eventuella kommentarer och reaktioner från sin omgivning precis som med allt annat som rör bröllopet där man kanske bryter mot normen. 
    Nej de trodde jag inte heller, men jag ville inte att du skulle uppfatta mitt svart argt ;)  - ingen skada skedd med andra ord :) -

    Jo jag förstår allt det positiva och allt det negativa och jag vet att det kan bli en stor snevridning av det hela. Men jag tror att man kan gardera sig skapligt genom att föra diskussionen lite innan bröllopet i familjen och bland vänner, säkerligen kommer många reaktioner fram och då kan man bestämma sig sen.
    Sedan kommer jag fortsatt vara av ståndpunkten att man får ha brudöverlämning om man vill (som även du gör) för precis som jag respekterar dem borde de respektera mig. Säger jag att det INTE är så jag har menat det, så önskar jag att dom accepterar det. Gör dom inte det, så får det tyvärr stå för dem. Jag har vart med om många kultur och ålderskrockar och man kan aldrig göra alla glada. Sedan säger jag inte att man ska pusha för att provesera. :) 
Svar på tråden Vi får inte för prästen....