Jag förstår precis vad du pratar om. Själv har jag ända sedan jag varit liten försökt duga. T om nu på vårt bröllop så kunde min far inte säga rakt uta att jag var vacker.. och det var jag. Pga min uppväxt och mycket som hänt där har jag alltid haft låg självkänsla och varit oerhört svartsjuk. Har liksom inte tyckt att jag var bra nog.
Jag håller dock med en del inlägg. Det är inte ok att kolla hans telefon eller mail, Det är inte ok att ta bort vänner på hans fb för att jag vet att dom varit tillsammans i ungdomens dagar, eller att dom är eller tidigare har visat intresse för min man.( det har jag tidigare gjort) Det är inte ok någon stans. Jag är så stolt över mig själv varje gång som tanken dyker upp i huvudet att kolla telefonen eller gå in på hans fb (vet hans lösen) varje gång jag kan låta bli..(o tro mig nu gör jag det oerhört sällan) varje gång blir jag oerhört stolt över mig själv.
Min make är snygg.. och det kommer säkerligen alltid att finnas någon eller några kvinnor som tycker det. Kvinnor som försöker fånga hans uppmärksamhet. Det kommer säkerligen även att finnas kvinnor som han tycker är vackra eller sexiga.. inte ett piss jag kan göra åt det faktum.Men jag försöker tänka det är mig han är med.. mig han sover med varje natt.. mig han säger att han älskar.
Att sedan se min man må dåligt över mitt beteende är inte heller kul.. att höra frågor som "vad kan jag göra för att du ska fatta att du är den enda kvinnan för mig?" Vad gör jag för fel? Visar jag inte min kärlek tillräckligt mycket?
Samtidigt mår jag dåligt för att jag beter mig som jag gör.. att jag blir arg och svartsjuk.
Detta har blivit mycket bättre, jag jobbar med det dagligen. Men saker som hjälpt mig är bla KBT kognitiv beteende terapi. Där får man verktyg för hur man ska hantera olika situationer när dom uppkommer, att förstå och kunna hantera sitt beteende. Vi har även redan från början pratat väldigt mycket om min svartsjuka och mina upplevelser sedan tidigare. En sak som är bra för dig.. och ett gott steg på vägen är att du är medveten om problemet. Medvetenhet är första steget att kunna hantera detta.
Min make märker direkt när jag blir svartsjuk..och vi har tillsammans med hjälp av vertyg från KBT utvecklat våra egna metoder att hantera detta. Tex idag..när en kvinna (som är på alla karlar hon ser) enligt min uppfattning "fjäskade" för min man.. då sa han till mig efter samtalet med henne.. sluta med det..det klär dig inte.. du är den enda för mig. Låter kanske lite löjligt men just nu så behöver jag det och det funkade. Jag kunde släppa saken..visst lite irritation har jag fortfarande gentemot den kvinnan.. men det förstör inte mitt humör för resten av dagen.
Jag vet att min man ibland valt att inte berätta saker för mig just för att han vet hur jag skulle reagera, Kan det vara så med din sambo? han kanske vet det.. Och egentligen om vi ska vara ärliga.. många kvinnor i porrfilmer är faktiskt inte speciellt vackra... visst det finns en del.. Tidigare så var porr verkligen tabu för mig men om vi ska vara ärliga.. dom kan inte ta honom ifrån mig. Numera så tittar vi faktiskt på porr tillsammans, kan själv tycka att det är upphetsande.. inte för att jag vill ha sex med varken kvinnan eller mannen på filmen utan hela situationen.. vi har även fått en del "tips" och ideer för att hetta upp vårt eget sexliv. Eftersom jag själv inte tänker att jag skulle vilja ha sex med dom så tror jag iaf inte att det är den tanken min man har heller. Nu säger jag inte att du ska tvinga dig själv att se något du inte vill.. men fundera över vad det är som tänder?? tanken på andra som har sex.. ?? ljudet av andra som har sex? ( personligen tycker jag om det) Att se andra njuta? att få tips och ideer? Min man eller jag för den delen behöver inte smyga med det. Men ärligt så kan jag förstå att din man inte är helt ärlig med vad han gjort... eller varför han gör det?? Inte för att han vill ljuga.. utan jag tror att det är för att han vet hur ledsen och sårad du blir. Många kvinnor och män har fantasier kring sex som dom aldrig skulle våga säga eller ens drömma om att säga till sin partner... och det tycker jag är väldigt synd.. för tro mig sexet blir mycket mycket bättre när man släpper efter och vågar njuta och vara sig själv. Det är din kropp han vill ha.. det är dig han har sex med inte dom. Har en vän som arbetar med telefonsex.. där är många män som ringer till dom.. gifta, förlovade, direktörer, snickare.. ja alla möjliga, tro mig.
Det jag skulle rek dig är .. prata prata prata.. med din blivande. Samt att testa KBT det har hjälpt mig oerhört. Som en del antyder.. såna här saker kan förstöra mer än man är redo att satsa..och om det tar slut.. så kommer det beteendet att följa dig i nästa relation.. så kära du.. Från en som vet hur det är..och som kommit långt på väg.. Hoppas att mina råd som sagts i all välmening kan vara till någon hjälp. Och en sak är säker..Om man aldrig haft eller upplevt något sådant själv så vet man inte hur jobbigt det är.. hur dåligt man mår av sitt eget beteende. En sak som jag ofta sökt i min svartsjuka är någon som håller med o bekräftar mitt beteende.. med kommentarer som typ.. JAAAAAAAAa jag hade oxå blivit vansinnig om min man gjort si eller så.. Jag har blivit arg och ledsen när folk sagt till mig.. Men jag tycker du tänker fel där.. eller det kommer att förstöra mellan er om du inte gör något. Men så är det faktiskt.
Lycka till och jag hoppas att du orkar och kan göra något åt din situation. Styrkekramar till dig.
).