Barnfritt = gäller även spädbarn?

Jag tycker det vanligtvis brukar vara undantag för spädbarn, just för att det inte brukar vara så enkelt att bara lämna bort dom till barnvakt. Självklart kan ni neka spädbarn på er fest, men då tycker jag också att ni får räkna med att de som har spädbarn tackar nej till att komma. Hon blev förmodligen ledsen över att hennes barn inte fick komma och det är därför hon baktalat er. Det är väl inget att bry sig om? Ni stod fast vid ert ord och om hon tycker det var fel, så låt henne tycka det? Och vad har saken att ni inte var inbjudna till dopet med allt detta att göra?

Vi hade spädbarn med vid vårt bröllop och de störde inte alls. Inget gråt, inget skrik. Nu kan det ju variera mycket från barn till barn visserligen, men jag hade aldrig kunnat säga till föräldrarna att lämna barnet hemma. Där är man ju olika, som i mkt annat. Att barnet inte skulle uppskatta tillställningen.. ptja, det kan väl stämma, de är nog inte så medvetna om vad som händer, men de uppskattar nog att få vara med sina föräldrar. Jag kan visserligen tycka att det var lite magstarkt av henne att vilja ta med någon som passar barnet på plats, för det blir ju en extra kostnad för er. Nåja, jag tycker väl egentligen inte att varken ni eller hon har gjort något fel. Ni tycker bara och vill olika och blev oense. Nu får ni ju dock som ni vill - ett barnfritt bröllop, så var glada.

Nu vet jag ju inte hur deras vigsel är upplagd, men om den är i kyrkan, så kan de inte neka någon att närvara. Inte ens spädbarn.

Då bör väl samma sak gälla? Eftersom det är en vigselgudstjänst?

Jag kan ju tycka att det är lite väl hårt att neka spädbarn och om mina vänner hade sagt att jag inte fick ta med min dotter (när hon var spädbarn), så hade jag nog stannat hemma. Jag hade nog resonerat som så att de har ett finger med i spelet också, att det kanske inte är jätteviktigt att ha mig där då eftersom de inte kan göra ett undantag för spädbarn.

Ingen av er verkar ju stå denna kusindotter speciellt nära och av det du skriver verkar det mest ha varit en artighetsinbjudan med tanke på att hennes familj blev inbjudna osv. Spelar det då så stor roll vad hon tycker? Ni vill ha barnfritt, vilket ni får. Hon har valt att stanna hemma, vilket egentligen inte är så stor grej för er, eftersom hon ändå inte var bland de viktigaste gästerna. Nu blev hon visst sur över er önskan om barnfritt, men måste ni bry er om det? Det är ju egentligen ingen stor grej, tror ni inte att hon kommer över det om ett tag? Och om hon inte gör det, ändrar det på något egentligen? Jag tänker eftersom ni ändå inte verkar umgås.

Som vanligt, så är ju inte Ribbings ord någon lag ;P Det måste alltså inte gå till som hon tycker och tänker. Jag förstår dock inte alls vad denna tråden går ut på, då det inte är någon som säger emot dig i att kusindottern inte bör prata illa om er och inte bjuda in personer (barnpassningen) på ert bröllop. Samt att ni självklart får bestämma själva vart ni drar gränsen för barnfritt, men att det ofta inte är så och därmed också bör förstå om någon väljer att stanna hemma pga det.

Saken är dock den att det finns inget fel eller korrekt/rätt i denna frågan. Det handlar enbart om vad man själv tycker och tänker och sådana ämnen är svåra att diskutera, då det sällan är någon som ändra uppfattning och åsikt.