Hur ställer sig gästerna till ett bröllop utomlands?

Vi hade inte vårt bröllop utomlands och jag har aldrig varit på eller blivit inbjuden till ett bröllop utomlands. Jag kan ju dock svara på hur jag och min familj skulle reagera på en sådan inbjudan.

För det första, så har vi inte råd. Alls. Det finns inte en chans att vi skulle kunna åka iväg utomlands. Vi skulle få svårt att åka iväg bara inom Sverige.

För det andra, så skulle jag personligen aldrig våga. Jag är extremt flygrädd osv.

För det tredje så har vår dotter ett medfött hjärtfel och jag/vi skulle faktiskt inte våga åka iväg med henne om det skulle hända något.

Vi skulle alltså fått avböja en sådan inbjudan, även om det var min egen syster, även om hon aldrig skulle ha sitt bröllop utomlands pga tex de anledningar jag skrivit, men som ett exempel på en närstående.

Det beror nog väldigt mycket på från familj till familj.

Jag och min man är bjudna på ett bröllop utomlands och vi är jätteglada över inbjudan och ser fram emot en solig semester i december med ett härligt bröllop att närvara på. Dessutom blir det extra roligt att hela min mans familj åker samtidigt så får vi alla kvalitetstid tillsammans i värmen. Jag är odelat positiv till utlandsbröllop, men det är ju dels för att vi älskar att resa och dels har vi ekonomiska möjligheter att göra det också.

Jag förstår dock att det kanske inte är lika uppskattat om man är en stor familj som blir bjuden då det blir ganska omständligt och dyrt att ta sig iväg. Har man dock ekonomin till det och en reell möjlighet att komma iväg, och kanske framför allt ett intresse för att resa, tror jag att många uppskattar inbjudan.

Fundera över vilka ni tror kommer att följa med och vilka som inte kommer att göra det och fundera sedan på om det är värt det. Hur viktigt är det för er att ha alla era nära och kära med på ert bröllop? 

Skiljer sig som ses på svaren väldigt mycket åt. Vi har varit på 3 bröllop utomlands, det senaste bara härrom veckan. Av de 2 första var det ena en mycket nära vän som gifte sig i Indien. Då såg vi det som ett riktigt äventyr och tog chansen att ha semester och upptäcka landet. Ett bröllop var i London  och en inte så nära bekant men där vi tänkte att London inte var så långt bort så det var en kul grej. Nu härrom veckan gifte sig en nära släkting i NY. Vi är numera småbarnsföräldrar vilket försvårar det mesta men då vi vetat om det i 1 år och vi är så nära den som gifte sig så åkte vi+ såklart hur coolt kändes det inte med bröllop i NY ;). Tänk igenom vilka ni vill få med er och hur deras livssituation ser ut. Har de en reel chans att följa med och skulle de tycka det vore kul? Om ja - kör på!

Jag tror att det ar jatteviktigt att man berattar det i tid sa att folk kan planera in en semester till den orten i forvag. Vi ska gifta oss i Grekland (delvis av praktiska skal eftersom min blivandes hela slakt bor dar) och vi ska skicka ut save-the-date cards till alla i Augusti. Sedan ar det nog bra att valja ett stalle som inte ar jattedyrt, och dar det finns mycket man kan gora. Gasterna pa min sida kommer kunna ha en helt vanlig solsemester pa en popular turistort och sedan ga pa vart brollop en av dagarna. 

Vi gifte oss utomlands den 14 juli 2012 och måste säga att alla tyckte det var så spännande. Vi hade bara ett nej som svar på vår inbjudan. Det beror väldigt mycket på vilka tillgångar man har men vi skickade bröllopsinbjudan långt i förväg för att folk ska hinna ta ställning till den. De flesta tog chansen att ta en vecka semester och upptäcka landet. Det blev väldigt lyckat.

Tack för era svar! 

Jag är medveten om de limiterade tillgångar som många har, flera av mina vänner jobbar inom vård och omsorg och kanske inte har den bästa lönen de förtjänar. Några har börjat skaffa barn. Men har tänkt på det där, oftast annonserar man ju ut ett bröllop ca ett år i förväg och det finns tid att spara om man gärna vill åka.

För mig är det inte viktigt att alla dessa 40 personer är med. Viktigast är våra allra närmsta vänner och föräldrarna såklart. det skulle kanske utgöra ca hälften av dessa personer.

Dock vet jag att svärmor är smått flygrädd och ogärna sitter på ett plan i ett flertal timmar. Och min mamma har blivit åksjuk av medicinska skäl och har blivit lite rädd på äldre dagar. Däremot tror jag att om det gäller vårt bröllop skulle de åka ändå, passa på att ta semester.

Jag skulle vilja se att det blir bröllopsgåvan, deras deltagande, istället för presenter vi ändå inte behöver.

Men det är rätt svårt. Alla tycker olika och alla måste ta ställning själv. Jag ska i alla fall höra mig för lite löst.  

Jag tror, som ni varit inne på redan, att alla som kommer med får ses som en bonus. Vi gifte oss själva utomlands och bjöd bara med familjen, men fick ju kalkylera med att de skulle välja bort det och isåfall hade vi fått leva med det. Kan ni det, även när det gäller de nära, så kör. Kan ni inte det, om det gör relationen till dem spänd, för att de tycker ni sviker som åker långt o ställer krav och ni tycker de sviker som inte ställer upp - fundera då igen på om det är värt det.

Vi gifte oss i Skottland för 2 veckor sen :) Jag tror att vi hade 21 svenska gäster där. Men eftersom min sambo är skotte så kom det inte som en överraskning för våra vänner och familj att vi skulle gifta oss där. De hade vetat om det i nästan 1½ år och eftersom alla som vi ville ha där, gärna ville uppleva Skottland så var det inget problem!
Men så är det ju tur att Ryanair flyger dit, samt att det är ganska billigt att semestra där!

Gud vad mysigt med Skottland! Och ni hade ju direkt koppling dit, så det var ju inte så konstigt då att de kände att det var självklart att ni skulle gifta er där.  

Själv har jag bott i södra Kalifornien och både jag och m2b älskar New York. Det är den kopplingen vi har.

Anne på Grönkulla - Nyfiken på hur många gäster ni fick med?

För oss känns det inte som att andra verkligen, verkligen vill gå på vårt bröllop. Att det skulle vara en stor och viktig grej. Jag tror synen på bröllop i vår umgängeskrets är lite mer avslappnad eller hur jag ska säga... Jag skulle ibland önska att de var mera exalterade, men det handlar kanske mest om den sävsamma kulturen i norra sverige.  

Har frågat två av mina vänner där en var positiv och den andra nämnde just "Om jag har råd" och sen att många kanske har svårt att sätta av tid till att åka utomlands för ett bröllop, så att jag har tänkt på det. Vilket ni också nämnt, att man ska vara inställd på att vissa väljer bort det av olika orsaker. 

I vårt fall var bara föräldrar och syskon (med familjer) i princip aktuella, och de kom, med något undantag. Men vi tog det verkligen inte för givet.