Darling Daisy skrev 2012-08-17 12:09:48 följande:
Nikkita:
känner också igen mig i det med matten.
Jag har inte haft jättesvårt för matte, men inte heller jättelätt. Likadant med fysik. Det var halvsvårt i högstadiet och ganska svårt i gymnasiet (jag gick naturvetenskapligt program). Jag hade oftast 4or på proven, men det var pga mycket plugg och inte "äkta förståelse".
Så helt plötsligt smällde jag till med en femma på ett prov och tyckte att det var plättlätt. Jag minns hur arg jag var över att jag under alla år fått itutat mig att fysik var svårt, varför hade inte lärarna kunnat förklara på fler sätt? Om lärarna hade kunnat förklara bättre och framförallt fått mig att tro på min egen förmåga så hade jag förmodligen inte satt upp mentala spärrar för ämnet och därmed lyckats bättre.
Det som kännetecknar en bra lärare är, enligt mig, förmågan att förklara begrepp på olika sätt. Allt för att få så många elever som möjligt att förstå. Läraren måste inse att alla lär sig på olika sätt och försöka ge alla olika inlärningssätt utrymme i undervisningen. Detta är svårt, skitsvårt, men varje lärare borde åtminstone försöka!
Jag är typ matte-analfabet. Mitt problem är att jag aldrig har fattat vad det ska vara bra för. 2+2=4, jaha vaddå liksom? Däremot är jag rätt så språkbegåvad, så på gymnasiet valde jag humanistisk inriktning, dvs läste bara matte i ettan & tvåan. Jag minns att jag satt o tragglade med prov och omprov jag vet inte hur många gånger. Tillslut så bestämde min mattelärare att jag skulle ha "munta" istället. Det gick inte heller så bra. Då säger han: "Du ska inte läsa nån mer matte va?" Nej det skulle jag ju inte... "Jaha men då gör vi så här att jag sätter ett godkänt här då, du når ju inte riktigt hela vägen, men, ja... så slipper vi varann."
Många år senare så har jag också fattat att matte egentligen inte är så himla dramatiskt och oöverstigligt... Lösa ut en ekvation är egentligen lite som att ta ut satsdelar, bara andra "delar" så att säga... ett annat språk med andra benämningar.. tänk om nån kunnat få mig att fatta det i skolan!
Problemet tror jag är att mattelärare är för lite humanister, de ser bara logiken. Å andra sidan kan nog många lärare inom humanioran vara för lite logiker, de har svårt att ta fram strukturen...
Å andra sidan (som numera lärare själv
) så känner jag att det är väldigt poppis att just klanka ner väldigt mycket på lärare... det är liksom alltid lärarens fel allting, vi ska vara både coacher, underhållare, kuratorer, ordningspoliser och föräldrar i samma person. Nu menar jag inte att det inte finns dåliga lärare, för det gör det ju, precis som det finns dåliga poliser, läkare och rörmokare, men jag har haft en hel del mentorselever som
inte hänger med på lektionerna,
inte läser läxor, störtpluggar till provet 2 h på kvällen innan och så när det inte går så är det lärarens fel.... Som jag brukar säga till mina elever, det handlar om att springa ett marathon, jag kan visa vart de ska ska, i vilken takt, och heja på längs vägen, men det är fortfarande de som ska springa / gå / hoppa med krycka...