BT-Veteraner
Och inte så långt efter att jag hade skrivit det förra inlägget åkte jag med viss tvekan till akuten igen, med förväntningen att de skulle sucka lite, låta mig vänta jättelänge, ta lite pliktskyldiga prover och skicka hem mig igen, i bästa fall efter att ha gett mig lite dropp en stund. Istället blev jag kvar i två dagar.
Jag antar att jag får sluta skryta om att jag minsann är immun mot vinterkräksjukan. Det var jag inte! Hoppas de inte blev alltför besvikna på provsvaren. Jag tyckte mig märka ett större intresse pga att jag just kommit hem från en utlandsresa, och så var det bara en vanlig gammal vinterkräkis. Men jag insåg att det inte funkade i längden att inte behålla en enda droppe vätska, så när jag började bli skrynklig om händerna ringde jag 1177 så att jag skulle kunna skylla på dem om akuten tyckte jag var jobbig 
, och sen åkte jag in på deras inrådan. På akuten stack de mig sönder och samman utan att lyckas få några blodprover, så jag är nästan lika blå som Chicita är om foten, och jag har blivit stucken på nya innovativa ställen som jag inte ens visste att man kunde ta blodprover från. Som värsta sprutnarkomanen. Ja, kanske liiiiite uttorkad.
Men nu är jag hemma och det verkar ha gett sig *peppar peppar*.
Där jag bor har vi annars en bra husläkarjour, jag tror faktiskt jag har varit där fler gånger än på själva vårdcentralen. Vc har akuttider, men de tar slut innan man ens lyckas komma fram på telefon, så det funkar oftast bättre att vänta till 16.30 och ringa jouren. När det gäller enkla akuta grejer förstås, som luftvägsinfektioner och stukningar, typ. Besök av typen "säg aaaah - ok, här får du ett recept". Sånt där som man verkligen inte vill belasta akuten med om man inte är absolut tvungen.
Men jag har ju förstått att folk dräller in där med allt möljigt och omöjligt - och sen klagar de över att de får vänta länge och att andra får gå före - hmmm...
Jag känner till typen, jag har också ett jobb där många vill dumpa missnöje om de inte får precis det de vill på precis det sätt de vill ha det. Oj, så okänslig och inkompetent jag är om man får tro allt jag har fått höra! (Inklusive ett och annat mindre vackert ord.) Lyckligtvis är det desto fler som säger motsatsen, så jag försöker ta till mig det som är konstruktivt (för jag gör också misstag ibland) och har metoder att bemöta det som inte är det. Vissa människor går helt enkelt genom livet med extremt ömma utstickande tår som de nästan skjuter fram för folk att trampa på så att de kan skälla på dem. Det måste vara jobbigt att leva i en värld där alla är okänsliga och elaka och man aldrig får det man har rätt till eller förtjänar.
) medan städerskan var här, men när jag vaknade i morse hade det tjockat ihop sig i lungorna igen så jag tyckte det var bäst att avstå. Istället gick jag på stan och tittade lite, det var faktiskt rätt uthärdligt. Köpte julklapp till maken som jag har gömt i källaren, så fick man det gjort. Stod en stund framför LEGO-avdelningen och begrundade det gigantiska utbudet, men bestämde mig för att luska lite mer i vad syskonbarnen har för specifika preferenser innan jag slår till. 