Otålig- väntar på frieri

Intressant hur man som "religiös" människa - som ska ha goda värderingar - anser sig vara så mycket bättre än någon annan i fråga om hur seriös man är i sitt förhållande. Att du har mage att säga att det betyder mer för dig än någon annan att vara tillsammans med den man älskar, av den enda anledningen att du är "religiös". Det har ingenting med saken att göra. Jag är själv religiös (och ung) men inte går jag och säger att min kärlek betyder mer än andras för det, eller att jag är mer seriös än någon annan.

Nog har du fördomar.

Och inte nog med det, vad ställer ni som är 'otåliga' för krav på era män? (Antar att de flesta här är kvinnor) Vilket är viktigast i era liv? Är äktenskapet viktigare än den kärlek du har för mannen? För det är så det framstår. Det finns många val man kan göra i livet - idag har vi möjlighet att välja att gifta oss ELLER att inte göra det. Det är ett fritt val. Att förlova sig är inte lika bindande, därför väljer många att inte gå vidare med det heller - det räcker för dem. Ingen vet vad som händer mellan dessa två människor, så jag skulle föreslå till er som anser att andra inte vara lika seriösa i sina förhållanden, att fundera över varför ni går och tänker på det. Det är inte er ensak.

Nej, men vad som väljs att framhäva här är det man har att utgå ifrån.
Men vad bra, att klargöra hur det menas, däremot verkar det ändå så att du inte inser det du själv skriver heller.  Om det är så att detta är mellan två personer bör det inte ens ta upp i diskussion med andra som har samma åsikter, det kan skapa större önskan att få som man själv vill och i och med det skapa problem som kanske inte ens fanns i ens förhållande. Med det menas att du blir olycklig av dig själv genom att förvänta dig något av din kille som han inte är redo för/inte vill och få medömkan från andra. Är det någon som tänker på att man TVÅ i ett förhållande? Om den ena inte är redo eller inte vill, bör man inte tvinga fram något heller, i mina ögon kan konsekvenser av detta bli värre än om det är något som kommer naturligt (om än senare än vad man själv vill.)

Om din kille har samma framtidsönskingar som du, tror jag inte att han hade tänkt sig ett liv då utan giftermål - men det är ingen idé att gå vara otålig, eller ta upp ämnet flera gånger. Varför inte se utifrån mannens perspektiv? Skulle du uppskatta situationen från hans sida?

Så varför ens diskutera "seriöst förhållande" isåfall överhuvudtaget?