Hon bjöd in sig själv

Skriver anonymt då jag inte vill klaga på vänner och bekanta egentligen i öppet forum. Men jag har en kompis som jag lärde känna för ja, lite drygt sex år sen. Vi kom varandra väldigt nära inpå livet och har gjort mycket kul ihop. Umgicks väldigt intensivt. Men för lite mer än ett år sen började vi glida ifrån varandra. Vi har inte setts på över ett år nu och pratar nästan aldrig längre.

Men när vår förlovning blev officiell ringer hon och säger att hon och nya killen verkligen ser fram emot vårt bröllop. För det första blir jag super irriterad över att bli satt på pottan sådär. Har du inte fått en officiell inbjudan, anta inte att du är bjuden om inte brudparet sagt i klartext att du är bjuden.

För det andra så har jag aldrig ens träffat hennes kille och när jag säger ja, jo vi får se hur det blir, vi kanske inte har råd att bjuda allas respektive och vi har jag aldrig ens träffat "thomas". Vi har inte ens börjat se över vilka vi ska bjuda och inte.

Då svarar hon med "Men ni hinner träffa "thomas" tills dess, om inte så är ju hans faktiskt min kille och det är väl klart han måste få komma"
Så fan heller att det är så jädra självklart att han ska få komma. Varför ska jag lägga 500-1000 kr på en person jag aldrig träffat på en redan tight budget?
Jag svarade med, "vi har som sagt inte ens sett över vilka vi ska bjuda än"

Vi kommer lägga våra inbjudningar på lådan idag. Hon är bjuden men inte killen. Vi kom fram till att våra vänner som har respektive vi aldrig träffat, där får den respektive stanna hemma, samma sak alla våra kusiner, deras respektive får också stanna hemma. Vi har i alla fall kommit upp i över 65 pers och ska alla få ta med sina respektive vi inte känner och aldrig har träffat blir vi över 80 pers det fungerar inte!

Om någon blir sur, ja då är det så. Jag tänker inte grubbla över det.. Kom själv, eller stanna hemma. Hade jag blivit bjuden på en gammal väns bröllop men inte min kille så hade jag inte brytt mig. Spela roll, är det hela världen att gå på en tillställning utan sin respektive? Det handlar om några timmar liksom. Jag förstår hur dyrt ett bröllop är och jag hade snarare blivit glad att jag blev bjuden än att diskutera hur vida paret vill eller inte vill bjuda min kille. Men största sannolikhet har dom säkert ett väldigt bra skäl till det.

Min kille har blivit bjuden på ett bröllop en gång utan mig, jag strök hans skjorta, rätade till slipsen och sa ha det så kul, ring när du vill bli hämtad. Sen slängde jag mig på soffan med film och popcorn. Klart det hade varit trevlig att gå på bröllop, men jag kände inte ens paret och jag tror att min sambo hade trevligare med alla gamla kompisar utan mig faktiskt!

Att följa etikettsregler uppsatta tidigt 1900- tal tycker jag är irrelevant i dagens samhälle. Jag tror vi bryter fler regler än så, typ att vi legat innan äktenskap och att vi varit förlovade mer än 1 år vilket också egentligen är regler att följa.

Vart går gränsen för etablerat par då? Särbo, sambo,förlovade, gifta? Min 15 åriga kusin har pojkvän, dom har skrivit på facebook att dom är ett par och varit tillsammans 1 ½ månad är det också ett etablerat par?

Varför är det hela världen att vara utan sin respektive några timmar? Nej då ska personen komma, som inte har någon som helst relation till varken brudparet, släkten eller övriga vänner "för att det ska vara så". Varför ska det vara så? För att personen ska slippa laga middag den dagen? Vad får man ut av att gå på ett bröllop där man inte känner någon annan än sin respektive?
Brudparets budget ökar och man kanske måste välja bort någon man verkligen vill ha där pga platsbrist för att en främmande människa inte kan klara sig själv några timmar en lördag och enligt "etikett" ska vara bjuden?

Snacka om att du tog det ett steg längre. Var inte så tramsig! Tror du att du kan föra en diskussion utan ironiska kommenterar?

Så du menar alltså att du följde alla gamla etiekttsregler till punkt och pricka på ditt bröllop?

Om mina gäster inte tycker att det är irrelevant så kan dom välja att tacka nej i så fall. Jag tänker inte föra en diskussion om det. Kvinnan är för gudsskull 37 år. Om hon inte kan vara utan sin karl under 6 timmar och ha förståelse för att vi inte är gjorda av pengar så är det så.

Det handlar inte om en person, det handlar om flera personer och flera tusen kronor. Om du är en person som hade en obegräsad budget på ditt bröllop är jag glad för din skull att du kunde följa alla etiketter och bjuda massa främmande personer.
Men vi har inte den budget och har därför valt bort det. Det handlar som sagt om att vi till och med behöver ha en större lokal om vi ska bjuda alla 20 respektive vi aldrig träffat. Det handlar ju inte bara om en person utan om flera. Är det mer okej att säga okej din kille jag aldrig träffat får komma, men inte era?

Vi tänker inte "vårt bröllop vi gör som vi vill" vi har tänkt väldigt mycket på att våra gäster ska ha det bra under dagen och vi vill visa att vi är tacksamma att dom tar sig tiden att vara med. Däremot så är det faktiskt vår bröllopsdag och jag vill inte ha en klump i magen över att jag har valt bort personer jag ville ha där för att kunna bjuda massa människor jag aldrig träffat. Och i det här fallet så har varken min vän eller hennes kille ens träffat min m2b.

Stormhelen: Hade vi haft möjlighet hade vi gärna tagit det tillfället i akt att träffa våra vänners och kusiners respektive. Men det går liksom inte att dra en gräns.
Mina två kusiner (systar) 20 och 22 år har båda pojkvänner. Den ena har varit tillsammans med sin kille i 3 år, den andra har varit tillsammans med sin kille i lite drygt 6 månader. Ska vi säga då att ena killen får komma men inte den andra?

Vi har gjort så att vi har bjudit "kärnfamiljen" Moster med man och barn (alltså våra kusiner). Våra kusiner är vuxna, men de flesta hemma boende och har pojkvänner/flickvänner. Så kusinernas respektive har vi inte bjudit.
Vi har några vänner som har respektive vi aldrig träffat och dom har inte haft några åsikter. Våra vänner med barn har inte haft åsikter om barnfritt. Det är bara en person som har haft åsikter om vårt upplägg.

Vi har valt att göra såhär och om en person inte vill komma på vårt bröllop för att pojkvännen inte får vara med, ja då behöver inte vi ha någon relation faktiskt om det är viktigare.
Jag skulle inte alls ta illa om upp min kille blev bjuden men inte jag. Som sagt det har hänt då hade vi varit tillsammans några år och bott ihop ett par år men jag tog ändå inte illa vid mig. Herre gud det är en kväll!!

Snowstars: Enligt kyrkan och bibeln får man faktiskt inte ha samlag innan äktenskap, det är de inte många präster som bryr sig om idagens läge utan du vigs ändå. För att inte tala om hur fult de egentligen är att ha barn (!!) innan du gifter dig, det är inte heller speciellt många kyrkor som har en åsikt vid idag. Det var inte acceptabelt för 50-60 år sen.

Ja, det är gammal svensk tradition att inom ett år efter att du förlovat dig (blivit trolovad) ska vigseln äga rum. Jag och min fästman är väldigt medvetna om alla etikettsregler. Att man ska bjuda respektive, vart man sitter under middagen. Vem som ska hålla första talet osv osv.
Däremot är det flesta etikettsreglerna väldigt föråldrade enligt mig och inte alls anpassade efter hur sammahället ser ut idag. Jag tror inte att reglen att du ska bjuda respektive tänkte på att man 2013 skulle ha en respektive som man är särbo med, en distanspojkvän du ser 4 gånger per år eller att tonåringar skulle byta respektive som andra byter underkläder.
Utan reglen är ju faktiskt skriven när du träffade någon, man flyttade ihop, man trolovades, gifte sig och skaffade barn.

Det är ju många andra etikettsregler som är skrivna efter kärnfamiljen mamma, pappa barn. Inte efter mamma med ny kille, pappa som är homosexuell och har träffat en ny man, svärmor med nya mannen och svärfar som var otrogen och är där med sin nya. Vart på honörsbordet placerar man dom "enligt etiekettsboken"?

P.S jag tar inte illa vid mig och låter förmodligen hårdare i era öron än vad som är menat. =) Vi har bara bjudit personer som vi har en relation till och verkligen vill ha där.

Men med just henne är ska det alltid daltas och anpassas och fixas efter. Hon skulle kunna vilja att man byter datum för bröllopet för att det inte passar med hennes semester. Ja, ni kanske förstår vilken nivå det är på. Jag har försökt sen dom blev tillsammans att träffa honom för att det i så fall skulle kännas mer bekvämt att bjuda honom men hon har aldrig tid, hon har inte direkt föreslagit att vi ska ses heller och jag tror jag bjöd henne enbart för att inte göra henne ledsen eftersom det för henne är så självklart att hon ska få komma.
Som sagt, det är bara hon som har problem med hela grejen med respektive osv.