Jag hade kunnat vara förlovad men så öppnade jag min stora trut...

Ja galen kan jag förklara då han senast (har pratat om det två gånger sedan resan) sa han att han kanske inte alls vill gifta sig men då tycker jag att man få köra med raka rör och säga det så jag inte går och tror att det blir något 2014...

Sedan tjatar hans familj på oss båda vi orkar knappt träffa de mer för de tar upp det varje gång. Och vad ska jag säga att jag inte vill? Tycker synd om honom om han nu blivit osäker och det kommer en massa frågor hela tiden.

Tack för ni svarar! Man kan ju alltid hoppas att det faktiskt är så att han vill överraska mig =) 

Alla perspektiv hjälper. 

Ja det kan nog vara så att han inte vill avslöja något så får väl bara vänta och se men hade kanske varit enklare och mysigare om man planerat det tilsammans. Då hade man inte suttit i detta dödläge...

Ja alltså när vi pratade om det från början så frågade han mig om det fanns ett drömfrieri (och att jag helst inte skulle ha allt för höga krav så han kunde göra något bättre). Mitt svar var att jag inte ville vara naken eller i sängen ;) Vill kunna berätta om hans frieri utan att behöva ändra på detaljer. Sedan så sa jag att jag gärna vill bli frågad och inte att vi bestämmer det tillsammans.

Just nu är vårt förhållande underbart! Och det gör att man bara mår så bra och då känns det löjligt att störa sig på en sådan sak...

Hur kändes det då när det blev helt spontant? 

Ja det är faktiskt sant att om man vet att man vill spendera resten av sina liv tillsammans så borde man kunna vänta men man blev osäker om han ångrat sig och inte vill vara med mig iochmed att han väntar. 

Men innerst inne vet jag att han älskar mig och jag borde absolut inte pressa honom. Men såklart vill man ju veta allt?! Är ett litet cotrolfreak men nu ska jag slappna av då vi ska laga lite go mat tillsammans och öppna en flaska vin.