Det kommer knappt nagon pa mitt utlandsbrollop och syrran lamnar mina 'brudnabbar' hemma

Jag förstår känslan, och det känns ju trist att man inte kan få med sig hela systerns familj när det ändå är en så viktig grej som ert bröllop. Kan du inte försöka hinta lite om hur mycket det skulle betyda för dig om barnen och mannen kom? På ett fint sätt, utan att ge henne dåligt samvete om de ändå känner att de inte har råd?

Jo kanske. Jag vill inte att hon ska komma och marka att det bara ar 4 personer pa min sida och kanna sig dum heller. Hon kanske inte vet att det skulle kunna bli sa. Jag kanske kan namna att det ser lite daligt ut pa gast-fronten eftersom nagra andra vanner gifter sig nastan samtidigt, min bastis har sa daligt med pengar och en annan nara van precis kopt en lagenhet... Fast fragan ar om det gor nagon skillnad.

Jag tanker ocksa pa vilken underbar semester vi skulle kunna ha allihopa, ga pa stranden med barnen och hjalpas at att se efter dom som en enda stor familj. Dom bor ju i Sverige medan jag bor i England sa jag traffar dom ju inte sa mycket heller och det vore sa harligt. 

Det kan inte vara så att hon också lämnar dom hemma just för att det är ditt bröllop - och hon vill vara där som din syster och kunna delta till fullo istället för att vara mamma och vakta på sina barn hela dagen i ett land hon kanske inte är van vid?
Det kanske är så att hon känner sig tryggare på ditt bröllop om hon kommer själv - eller så vill hon ha lite partytime och kunna slappna av. Kan ju finnas fler skäl...

Om jag var i din situation så skulle jag bli jätteglad om hon lämnade barnen hemma (även om jag skulle bli jätteledsen för att jag ville ha med dem i ceremonin) för då skulle jag kunna njuta av HEEEELAAA dagen tillsammans med henne - det skulle vara ett fantastiskt fint minne för mig. Och henne.

Prata med henne igen, du kanske upptäcker något nytt?  

aviman har rätt, det finns ju två sidor av det hela och ni kanske kan vända det till något positivt om hon kommer utan familjen?

Men ifall du väldigt gärna vill att mannen och barnen kommer, finns det inte något sätt ni kan hjälpa dem att få råd? Ifall de oroar sig för boende så kanske det finns någon i din blivandes familj/släkt som kan ha dem boende hos sig, eller så kan ni hjälpa dem att hitta ett billigare hotell/vandrarhem bara för ett par dagar? De behöver ju inte stanna i en vecka eller så. Jag vet inte hur er budget för bröllopet ser ut i övrigt, men om det är viktigt för dig att ha dina närmaste där (vilket jag verkligen förstår!) så kanske ni kan tänka er att hjälpa dem med betalning av resa/boende?

Usch, inte helt lätt, men jag hoppas att det löser sig.

Fokusera på det positiva.

Hon kommer i alla fall, oavsett om ingen annan skulle göra det så kommer hon. Hon är villig att ge sig ut på en resa där hon känner väldigt få. I princip in i det okända - bara för att vara ett stöd till dig.
Snacka om syskonkärlek  

Men hur det än ligger till så har du fullkomligt rätt till att känna dig ledsen och besviken.
Du känner det ju säkert som att folk prioriterar bort dig. Dom som skulle kunna komma, väljer att prioritera andra saker. Och även om du själv skriver att du vet att ditt bröllop inte är deras prioritet så betyder det inte att du inte kan känna dig ledsen över det ändå.
Men fastna inte i dom tankegångarna bara, och det var väl säkert därför du skrev här, för att du ville ha en annan syn på saken  

"Men fastna inte i dom tankegångarna bara, och det var väl säkert därför du skrev här, för att du ville ha en annan syn på saken  "

Precis, det var faktiskt det. Och det hjalpte faktiskt att fa er synpunkt!! Tack for att ni tog er tid att svara pa nagot som egentligen inte var en fraga, jag vet att det ar lite svart nar nagon skriver ett sadant inlagg.

Skönt att det känns bättre nu! Ibland behöver man ju verkligen få prata med någon bara för att få höra någon annans åsikt och få lite nya perspektiv.

Hej,
Är ledsen att det blir så för dig. Jag hade liknande erfarenheter med vårt utlandsbröllop. Många ifrån min sida kom inte, bland annat flera som jag ville ha som tärnor, samt ringossen. Jag förstår dig helt och hållet.
Är det överdrivet dyrt att ta er dit ni ska gifta er? Ni kanske kan försöka hitta några billiga deals till gästerna när det gäller flyget och hotellet. Varför valde ni att gifta er där? Är din kille därifrån?
Lycka till med allt. När dagen väl kommer kommer du att vara glad oavsett tror jag. Men självklart så förstår jag dig och förstår att det känns tråkigt när andra inte vill eller kan prioritera dig. Jag håller även med att man kan ju göra en semester av det. Att dra ner på vardagslyx hade några av mina "vänner" också svårt för.

Jag kom på en till sak. Ett tips är att ha en "efterfest" i Sverige någon/några veckor senare för att kunna bli firad av de vänner och familj som av olika anledningar inte kunde komma till bröllopet. Det är något jag själv överväger, eftersom vi inte bjuder särskilt många svenskar när vi gifter oss. Det behöver ju inte bli någon dyr tillställning, utan vi tänker isåfall hyra en billig lokal via en idrottsklubb eller liknande, ha lite tårta och bubbel m.m. och bjuda in kolleger, kompisar och så. Får se om vi orkar med det efter alla bröllopsbestyr dock :)

Annamolly, jag tycker verkligen att du kan berätta för din syster hur viktig hon-och hennes familj är för dig! Det kan du uttrycka utan att det är en ankalgelse. Du kan också berätta hur oerhört glad du vore om du fick se dem alla där och att tanken på att vara utan dem känns sorglig, utan att det är något taskigt.
Det är ju faktiskt egentligen en kärleksförklaring och ett bevis för hur mycket hon och hennes familj betyder för dig.

Sina känslor har man. Dem behöver man inte ansöka om rättigheten till. De bara är. Frågan är sedan man konstaterat dem-vadgör jag med den här känslan? Tänker jag agera på den på något vis? Vill jag mata den och isåfall varför? Hur tar det mig framåt? Sitter jag fast i en viss känsla med eller mot min vilja?
Man kommer att bli ledsen, besviken eller vad det nu är, på sin omgivning under livet. Frågan är vart man gör av det. Ibland räcker det att konstatera att "jaha, det där sved ju" och ibland måste man kofrontera folk för att kunna upprätthålla sin relation.

Var ärlig mot din syster och berätta hur mycket du hade hoppats på at hon och hennes familj kunde komma och äntligen få träffa din nya familj. Berätta även att du hade hoppats på att barnen skulle varit näbbar. Hur gamla är barnen förresten

Att åka två vuxna och två barn utomlands kostar mycket pengar och om det nu är det som försvårar får väl du kanske göra det så enkelt och billigt som möjligt. Vill du väldigt gärna ha de där kanske det är värt att gå in och sponsra med en summa? Även boende och sådant kostar ju och om du kommer med konkreta förslag på vart de kan bo billigt, gärna gratis, kan ju det underlätta. Kanske kan de bo hemma hos några av hans släktingar?  

Barnen ar 4 och 6. Tyvarr gar det inte att lana ut nagon bostad till familjen eftersom alla hans slaktingar fran fastlandet kommer att anvanda sina sommarbostader sjalva, eftersom alla ska komma pa brollopet... Jag tankte ocksa det, men tyvarr blir det inte sa. Jag tror inte hon skulle ta vara pengar. Jag ar arbetslos och hon skulle inte kanna att det vore ratt att ta emot, eftersom hon skulle se det som att det ar min fastmans pengar. Strictly speaking ar det sa. Han fick ett avgangsvederlag fran sitt gamla jobb - det ar var budget. Sa jag har inte varit med alls dar eftersom jag har studerat de senaste tre aren och inte bidragit ekonomiskt...

Tack alla for era fina svar!