precis 2 månader sedan min älskade häst somnade in....

tack vinterfrost,  precis som du säger så gör det lika ont o saknaden är lika stor oavsett hur de avlider.

hon fick då somna in en underbart fin höstdag o hon fick göra nått hon inte fått gjort på länge, äta gräs... hon skrittade mellan mig o min sambo o ner till den plats där hon skulle somna in o begravas...

men jag kommer aldrig o glömma henne. jag har ägt hästar nästan hela mitt liv men hon var the one and only. jag har hennes avkomma o hon är så lik sin mor. bara att mamman var fux med vita hår i pannan o avkomman är helt brun utan minsta vita hårstrå.

jag kan tänka mig att du oxå saknar din vän nått så fruktansvärt... de är mer än bara djur, de är som familjemedlemmar...

tack för din kram o omtanke, ursäkta om jag blev lite långrandig i mitt inlägg här...