Barnfritt

Det bästa är att vara rakt på sak. Det Niini skrev är en populär variant.
Andra skriver:
- Vi älskar barn, men den här kvällen älskar vi din barnvakt. 
- 16 års åldersgräns för middag och fest  (valfri åldersgräns givetvis, men för exemplets skull) 
- Denna kväll vill vi fira med våra vuxna vänner.

osv, finns många varianter.

Det finns alltid någon som kan ta illa upp. Och det finns alltid någon som kan ifrågasätta varför inte dom får ta med barnen och några kan hota med att dom ju inte kan komma om inte deras barn får följa eftersom dom inte har någon barnvakt osv osv...
Det har man sett i alla trådar som kommer upp här angående det här ämnet.
Ock om man väljer den sista versionen jag skrev så är det alltid någon som "missförstår" och tycker att dom kan ta med barnen ändå, för det var ju bara en önskan och deras barn är ju så stora och snälla osv osv...

Ni måste hur som helst dra en gräns och sen hålla er till den.
Är ammande barn välkomna om det finns några? (sätt en övre gräns så ingen kommer dragandes med sin treåring och säger att dom fortfarande ammar)  
Vad räknas som barn? Är man barn när man är 14, 16, 18?
Ibland går det smidigt, alla har tillgång till barnvakt och dom är bara glada för att få en barnfri kväll. Men ibland är det någon som sätter sig på tvären.
Förbered er på det, och kom ihåg att det inte är för att jävlas med er som dom ringer och frågar om ni kan göra ett undantag för dom. Utan det är för att dom kanske inte har barnvakt eller inte kan lämna barnen flera dagar om dom har långt att åka och måste övernatta. Dom frågar för att dom vill kunna komma och fira er. Och då är det bättre att fråga om undantag än att säga på en gång att dom inte vill komma.  

Tja rent tekniskt sett kan ni inte hindra folk att ta med sina barn till kyrkan.
Ni kan inte hindra någon att komma in och titta på när ni gifter er, ni kan ha önskemål till era gäster om att lämna barnen hemma ja, men i kyrkan får dom vara med oavsett vad ni vill (egentligen).

På vårt bröllop kom det lite folk vi inte känner och tittade på. Det var vänner eller släktingar till en del av dom som var bjudna. Och dom blev nyfikna på vårt tema så dom kom och kollade dom också.
Kyrkan är en allmän plats så om man går förbi och ser att någon ska gifta sig och vill titta, så får man det.
Inte så många som gör en sån sak, men det händer  

Ett tips är att försöka hitta något nytt som han kan leka med. Något han inte har sett förut och som kan hålla hans intresse ett tag. Även en påse med något gott att tugga på kan hjälpa en hel del också. Och att den han sitter med är någon som han litar på och trivs med så klart  

En av våra näbbar tyckte det var så här kul i kyrkan... 
Och sen somnade han 
Så även det kan vara ett kul minne  Bara man har en präst som inte blir arg eller irriterad när barnen leker så går det jättebra att dom springer runt och tittar och klättrar lite 

För gästernas skull så tror jag egentligen inte att det spelar någon större roll vilket barn som för liv (om det låter mycket om barnen). För dom är det ju ändå ett besvär om dom inte hör vad som sägs framme vid präst/brudpar.

Vi hade barntillåtet både i kyrkan och till middag/fest. Vi resonerade som så att det för det första inte skulle bli något fylleslag. Och om gästerna inte ville att deras barn skulle vara i närheten av någon som drack ett eller två glas vin eller två öl så fick dom lämna barnen hemma på eget bevåg. Vi anpassade inte middagen efter barnen, men vi hade ett rum med en tjej som höll lite koll och lekte lite med dom dit barnen kunde gå om dom tröttnade på oss vuxna 
(Det var den bästa lösningen för oss) 

 

Nej det är inte ego alls 
Alla väljer det dom vill och som funkar bäst för dom.
Jag menade mest att det ju finns en charm i att er son kanske springer runt och leker under vigseln, så att ni inte behöver vara så oroliga för det.
Men samtidigt se det från gästens synvinkel att om det blir ljudliga lekar så spelar det ingen roll om det är er son eller om det är någon annans barn  
Hör man inget så bryr man sig inte så mycket om vem som för oljud, utan bara att det låter och stör...
Så därför kan det vara bra att hitta något att sysselsätta honom med eller kanske i värsta fall någon som kan gå ut med honom om det inte funkar. Att vara beredd på att ni kanske måste ta upp honom och låta honom vara med er kan också vara bra - även om det kanske inte alls behövs i slutänden  

Mitt vanligaste (och enligt min åsikt då bästa) råd är i alla fall:
Sikta inte på att det ska bli perfekt in i minsta detalj. För då hänger ni bara upp er på de småsaker som kan och kommer att gå fel. Utan satsa på en bra dag och försök att se saker som går fel som lite krydda till minnena  

Gör små "sysselsättningspåsar" som ni delar ut till barnen i kyrkan (eller tja inte ni då, men kanske era föräldrar eller någon annan).
Lägg i något litet att leka med (inget som låter) kanske några kritor och en liten egengjord målarbok, en ask russin och kanske en påse äppelklyftor eller en banan eller nåt.
Och be dom som har småbarn med sig att ta med sig barnen ut om dom skulle bli för högljudda.

Vi fixade någon som skulle kunna vara med barnen efter kyrkan. Typ efter att barnen tröttnat på att sitta stilla på middagen.
Det fanns ett eget rum så dom kunde gå undan och rita, titta på film och faktiskt till och med sova (vi hade med madrasser, täcken och kuddar).
Efter att vi fick ett stort avhopp typ kvällen innan av en familj så fick hon komma och vara med så länge det gick på middagen, så hon var även med i kyrkan och redo att möta upp om någon förälder kom med ett barn som inte orkade sitta still. 

Och om du tittar längre upp i tråden så ser du hur söta bilder det kan bli när en av näbbarna tröttnar och börjar leka - och till slut somnar 

Barn behöver ju inte betyda kaos.
Men om ditt barn säger "mamma jag behöver bajsa" så tror jag nog att det blir ett stort garv och så släpper alla spänningar medans någon annan som känner barnet kan gå iväg till en toa med det  

Som jag brukar säga...
Planera inte "det perfekta bröllopet" för då kommer varenda liten detalj som inte blev exakt som planerat en stor katastrofhändelse.
Men om ni planerar för "en underbar dag, så bra som det går" och inser att det kanske inte kommer funka helt fläckfritt... Tja då kan både ni och era gäster minnas dagen som perfekt...
 

Om dom måste åka långt så finns det en chans att hela familjen, eller i alla fall den ena av föräldrarna + barnen stannar hemma.
Det finns också en möjlighet att dom lämnar festen tidigt så dom kan åka hem tidigt dagen efter...

Men det betyder inte att ni måste ändra hur ni tänkt er festen.
Bara ni är medvetna om att ni kanske får lite extra avhopp så borde det väl vara lugnt 

Jag funderar i samma banor som snowstars faktiskt...
Varför skulle barnen förstöra dagen för er? Är dom ouppfostrade eller allmänt vilda bara?
Alltså vissa barn är ju bara så, och vissa föräldrar bryr sig inte om ifall deras barn lever rövare heller.
Men alla barn är inte sådana.
Och nej jag menar inget illa. Jag bara undrar 

Vi hade flera barn med på både vigsel och middag.
Två av barnen (svågern och svägerskans barn som också var näbbar) stannade kvar hela kvällen tills vi började packa ihop. Barnen gick och la sig när dom blev trötta, i rummet där barnvakten (i brist på bättre ord) fanns.
Det gick hur bra som helst, alla barn lekte och hade jättekul.
När dom inte orkade sitta kvar på den tråkiga middagen så fick dom springa in i lekrummet och rita och leka.
Ingen blev störd (vad vi hörde) och föräldrarna hade jättetrevligt och kunde slappna av och låta barnen leka med varandra eftersom det inte blev något störande moment .

Nej jag bara undrade. Ingen anledning för dig att bli stött för att jag ställer frågan. 
För oss gick det ju jättebra som sagt.
Det var två små barn med (under året) och 5 (eller 6 kanske) barn under 7 år och vi märkte knappt att dom var där. 
Men bara för att det gick bra för oss så behöver det ju inte gå bra för alla... Självklart inte  
Jag tog det som exempel för att lugna dig lite bara, att det behöver inte gå åt skogen och bli barnkalas.

Det kan ju faktiskt hända att föräldrarna till barnen resonerar som så att dom vill ha en barnfri kväll och lämnar barnen hemma på eget bevåg  

Alltså det löser sig.
Ni kanske kan kompromissa på något sätt. Kanske skriva att ni har en stark önskan om en barnfri dag. Men inte sätta ut ett rent förbud? Eller tja... Hur som helst brukar sånt där lösa sig i slutänden. Och det brukar bli jättebra.
Ni kommer säkert att få en underbar dag hur det än blir.