Fingrarna sväller ofta på kvällarna. Om du upplever det som obehagligt så kan du ta av dig ringarna när du kommer hem på kvällen och sen sätta på dom på morgonen.
Det har jag alltid gjort eftersom jag sväller rätt mycket på nätterna. Man är ju inte mindre förlovad eller gift för det 
Att knacka ut en slät ring ska inte vara några större problem annars
Blivande brudar nojjar över en hel del... Se det som en del av processen
Som gammal "veteran" här inne har jag sett det mesta. Till och med tjejen som blev halvt hysterisk när hon insåg att dukarna på borden skulle vara vita och hon hade beställt en ivoryfärgad klänning och var nu rädd att klänningen skulle se lortig ut mot bordsduken...
Eller diskussionen som var här precis när jag blev medlem där folk funderade på hur dom skulle kunna bedöva sina fötter för att slippa ont i dom. Att ta ett par bekvämare skor var inte ett alternativ alltså. Dom skulle hellre äta smärtstillande och smörja fötterna med smärtstillande salva (någon pratade om botoxinjektioner också) än att ha ett par andra skor än de dom hade köpt...
Ta ett djupt andetag, räkna till ti... ähm... fyrahundra? 
Och tänk på vad som skulle kunna vara det värsta som hände om den situation du ser framför dig inträffar...
Får du lov att byta skor? Ojdå... katastrof, hela dagen förstörd? Eller?
Var det fel nyans på blommorna? Vem skulle veta det mer än du själv?
Osv...
Mitt bästa (och vanligaste) råd är - satsa inte på en "Perfekt" dag. För då kommer alla småproblem som kan (och kommer att) hända att blåsas upp till enorma katastrofer och hela dagen får en skugga över sig.
Satsa på en jättebra dag där alla har trevligt och roligt, så kanske ni kan se tillbaka på den som perfekt 
Vi blev blockade av ett annat brudpar som hindrade våra gäster från att gå in i kyrkan pga att dom skulle fotografera i entrén just precis då... Deras gäster traskade in i församlingshemmet och rotade runt bland våra program, satte sig vid våra bord och pillade på dekorationerna, en av näbbarna lekte i koret under hela vigselakten och sen somnade han (med andra ord de flesta tittade på honom och skrattade lite för att han var så söt) men just dom här sakerna gör att jag ser tillbaka på dagen och ler stort...
För det gör bara att dom bra bitarna framstår som ännu bättre. Och favoritfotot är på näbben som lagt sig att sova på den enda mjuka plats han kunde hitta där framme... (där man knäböjer)
Vår dag var långt ifrån perfekt, men minnena är det...
Jag har inte kunnat ha mina ringar på 1 år nu pga att jag fick en knöl i fingret som trots operation inte är borta och ingen vet varför... Men det betyder ju inte att jag är mindre gift
Lycka till i bröllopsdjungeln alla blivande brudar.
Vi gamla rävar finns här både för att ge er råd (av erfarenhet) och kanske kunna lugna lite trasiga nerver...
och efter att det hänt några gånger så hittade jag lösningen:
