vad roligt att det finns fler. Vi gifter oss i juli men vi tjuvstartar med bebisverkstaden redan i april hade vi tänkt. vi räknar nämligen med att det kommer ta ett tag innan man blir gravid. dock tog jag ut min p-stav för två år sedan och har inte haft något sedan dess utan vi har kört på kondom.
Men nu äntligen är vi redo och idag är det 79 dagar kvar innan vi kör igång. :D
Tänk på att fortsätta äta folsyran ett tag om det inte sker på en gång. De rekommenderas att man äter 3 månader innan man börjar försöka och sen fortsätter. =)
Hoppas det blir en bebis fort =)
Jag känner mig också nervös. Känns så overkligt att jag planerar att gifta mig och skaffa barn och att bröllopet sker i år och att jag kanske är mamma om 1 år!
om man är gravid men inte vet om det och dricker under en dag så brukar bm säga att det inte är någon fara alls. så det tror jag inte att ni behöver oroa er för.
Jag har inte riktigt kunnat låta bli att kolla på babycenter hur jag har det med ägglossning varje månad. =P. Jag sitter också och kollar på massa bebis saker, det är så svårt att låta bli! Jag vill precis som dig också att den här vintern bara ska ta slut någon gång så jag kan få gifta mig och bli gravid hehe.
Det tog mig väldigt många år att komma fram till att jag ens ville ha barn, först när jag träffade Jimmy som jag insåg att jag ens ville ha barn och tillsammans har vi kommit till insikt att vi vill ha familj. Men vi har pratat om det i över ett år tror att det är därför vi känner oss redo. Vägt för och nackdelar och pratat om varför vi vill ha barn och hur vi ser på en familj.
Jag håller verkligen med dig! Jag har alltid haft svårt att förstå argumentet "Nej, gud nej jag är inte redo för att gifta mig ännu, det är så bindande" ofta sagt att personer som har barn. Hur kan man tycka att det är mer bindande att gifta sig än att skaffa barn?
Det känns som att folk skaffar barn utan att tänka sig för. Som att det är ett impuls köp på tuggumi. Missförstå mig rätt, jag vet att alla älskar sina barn hejdlöst oavsett hur dom blev till! Men att folk inte längre verkar tänka längre än den där lilla gulliga bebisen. Tre år senare var det as jobbigt, för att förhållandet sprack, pengarna räcker inte till och man har aldrig "egen tid" längre. Som sagt, jag säger inte att det här gäller alla. Men jag har många i min närhet som gjort den resan trots att vi var flera stycken som sa " Är du verkligen säker på att du är redo för det här. Jag menar du känner ju knappt pappan i frågan, ni har ju bara varit tillsammans 6 månader plus att du precis börjat plugga"
SJÄLVFALLET (!) får alla göra precis som dom känner för. Men om man varit tillsammans 5-6 år och har två barn är man inte då redan väldigt bunden till personen för all framtid?
En skilsmässa är tuff ja, men då kan man gå igenom de, dela upp sakerna och aldrig mer se varandra, men har man barn är man ju verkligen bunden, då kommer du för alltid behöva ha kontakt med ditt ex på ett eller annat sätt.
