anne på grönkulla skrev 2013-03-01 10:59:29 följande:
Finns det inte också en tanke med att tärna + marskalk ska gå altargången tillsammans bakom brudparet och det ska ingen anständig gift kvinna göra med någon annan än sin lagvigde make? Alltså måste tärnan vara ogift!
Om moralen är lika sträng mot mannen är jag dock osäker på...
Det är nog ett nyare påfund (och med nyare menar jag kanske 50 - 100 år gammalt eller något
).
Tärnorna skulle ju bara fungera som "skydd" åt bruden på färden fram till kyrkan förut. Och dom vaktades ofta av brudgummens män (marskalker).
Precis som afturelding skriver så kläddes både brud och tärnor i samma kläder för att förvilla eventuella brudnappare.
Så väl framme i kyrkan (om allt gått som det skulle) så hade dom ju ingen vidare funktion eftersom att kyrkan var en helgad plats som respekterades av de flesta. Dom kunde helt enkelt gå och sätta sig någonstans vid sina egna familjer.
Bruden leddes ofta in av sin far (tidig medeltid) för att se till att hon inte smet på vägen. Och han fick också svara i hennes ställe om hon inte ville säga ja till giftemålet.
I lite modernare tid så skedde själva vigseln på kyrktrappen efter att bruden kommit fram helskinnad och sen kunde den nyblivne maken ("ägaren" till kvinnan eller vad man nu ska kalla det) leda in sin brud till altaret där resten av gudstjänsten ägde rum, och visa upp sin nya ägodel.
Inte heller då fanns det någon anledning för tärnor och marskalker att gå in på något särskilt vis. Utan dom gick antagligen in i "viktighetsordning" om man får kalla det så.
Prästen först, sedan brudparet, eventuellt brudparets föräldrar eller om det fanns några rikare och mäktigare så gick dom före föräldrarna...
Så att tärnor och marskalker ska gå in tillsammans med brudparet är relativt nytt.
Dom har egentligen inte längre någon funktion, utan är bara dekoration så att säga.
Men givetvis, för kanske 100 år sedan så skulle det ju varit omoraliskt för en gift kvinna att gå med en annan man än sin egen i kyrkan