Vill ha barn men vi studerar.

Jag forstar att du valjer att vara anonym om du har sana politiska asikter, speciellt med tanka pa det extremt tuffa ekonomiska och sociala klimatet vi har idag.

Man kan havda att ratten till ett eget familjeliv ar en fundamental mansklig rattighet. Men det haller sakta pa att bli ett privilegie for den ovre medelklassen i Europa, aven i England dar jag bor. Folk trycker ihop sig i lagenheter med 'housemates' dom inte kanner, ingen har rad med ett eget hem, aven om man jobbar heltid och att kopa ar bara en drom for de allra flesta. Jobb ar temporara och man lever rot-lost och flyttar dit man kan fa arbete. Har finns det inte alls samma mojlighet till foraldrapenning, och den gar inte att dela mellan foraldrarna utan ar kvinnans plikt. Dagisplats kostar nastan en manadslon, sa det ar knappt nagon mening med att mamman fortsatter jobba, om hon inte tjanar valdigt bra, vilket ocksa paverkar hennes framtida pension. Hogt uppsatta politiker insinuerar att de fattiga inte ar fattiga nog om dom tar sig rad att fa egna barn. Dom verkar vilja utrota fattigdom genom att utrota dom fattiga sjalva... Det du sager ovan liknar den hogerpolitiken. 

I Sverige har det i alla fall inte gatt sahar langt annu. Jag tycker TS ska ta chansen, aven om hon inte kan erbjuda sitt barn en hast! Hur manga kan det? Dessutom, att studera, vilket bada gor, ar val ett av de fa satt vi har att hoja var inkomst och visar pa ansvar och framforhallning. I framtiden tjanar forhoppningsvis bada foraldrarna battre an de hade gjort utan utbildning. Det kanske blir nagra tuffa ar, men nar barnen ar aldre sa har levnadsstandarden forhoppningsvis hojts. Min systers man pluggade nar dom fick sitt forsta barn och idag har dom tva barn, egen lagenhet och bra ekonomi. Det gar att gora!