Tänk vad saker och ting förändras...

Vad roligt att läsa! Det är ju mycket nytt som har kommit på senare år. Intressant att se hur utvecklingen av internet har påverkat bröllopsfirandet.

I min släkt har ingen gift sig sedan 1991 och jag är lite orolig att de inte kommer fatta ett smack av allt nytt som vi tänkte ha. Men mindre press å andra sidan, eftersom de inte har något relevant att jämföra med!

P.S. Jag har också telefonen med i tvättstugan... man måste ju ha något att göra om man måste vänta på tumlaren i några minuter

Vilken härlig tillbakablick. Jag är också hemma med resterna av en influensa och är i stadiet då jag är uttråkad men för sjuk för att jobba. Gifte mig -90 förra gången, och ja, vilken skillnad. Då köpte vi kläder på rea på HM och hade middag hemma i vardagsrummet. Inget fel med det, det var så vi ville ha det. Tror inte ens vi skickade inbjudningskort, vi ringde nog runt och bjöd folk muntligt. Nu har vi skickat spara datumet, jag ska ha "riktig" brudklänning och vi ska vara på restaurang. Och nu sitter jag och skriver på en surfplatts, apropå att Internet knappt fanns då, och definitivt inte datorer i var mans hem. Nu har man en dator i fickan i form av mobilen

Surfplatta ska det vara. Och tänk om det gick att göra radbrytning på BT som på alla andra ställen

Radbrytning via surfplatta = HTML-koden <br>
 

Ja det har hänt mycket.
Men många saker har blivit så extrema.
Färgtema behöver inte betyda att man måste få in just den exakta nyansen av champagne precis överallt, och att man får ett hysteriskt utbrott om dukarna är kritvita och inte ivory...
Just att man kan få så extremt mycket inspiration överallt lägger ju en större press på dagens brudpar.
Det är så lätt att jämföra sig och känna att man måste överträffa alla andra.

Tyvärr... 

Rolig läsning! :)

Håller med om det. Jag har fått en känsla av att många känner en hemsk press att det egna bröllopet måste överträffa allt annat som gästerna varit med om, annars drunknar det i floden av alla andra intryck den sommaren. Tyvärr kan det lätt ta överhanden över själva lyckan och det romatiska i att vara kär, ha hittat den rätte/rätta, gifta sig, bilda familj....

En annan baksida är dessa fantastiska pengar som folk lägger på sina bröllop! Det är väl en sak om brudparet tycker att de har råd att ha en väl tilltagen budget, men även som gäst kan det bli kostsamt. Festen hålls på en herrgård med övernattning och brunch, det kostar flera tusen att vara gäst. Och även för möhippor etc förväntas tjejkompisarna punga ut med flera tusen på en helg. Sånt blir ju besvärligt om man väldigt gärna skulle vilja gå när man blir bjuden men tvingas tacka nej pga kostnaden (vet ej hur vanligt det är dock men jag kan tänka mig att det förekommer).

Så, nu har tanten gnällt klart!! 

Måste förresten erkänna att jag trodde "Kina-klänning" var någon speciell modell av klänning när jag började läsa här.... hihi 

Måste testa radbrytningen
Håller med om att man kan få stor press av all information. Det gäller att vara ganska stark och våga göra som man vill och inte som man tror att man måste.
När vi började planera var vi till slut tvungna att hejda oss och tänka att det här är ju inte vi. Hur vill vi ha det. Samtidigt har jag svårt för det där med "det är eeeeer dag, gör som ni vill". Man vill väl att gästerna ska ha trevligt också, även om vi gör som vi vill. Tycker nästan det är det svåraste. Att ta hänsyn till alla fast det ändå blir vår drömdag

Chiqita, du är bäst! Har aldrig hittat hur man gör och då har jag frågat alla tänkbara, t.o.m. på mediamarkt där jag köpte den och på Samsungs Facebooksida :-O

hehe... gammal forumräv 
Kan lite av varje...

Men jag måste säga, nog för att jag var tonåring då så jag hade inget eget bröllop, men var gäst, att det mesta av det där fanns redan då. Jag vet att vi fick hem save-the-date kort, som väl var till mina föräldrar i dom flesta fall, men ändå. Samt att det var brudar redan då som hade sk. kinaklänningar, men vad som var ännu vanligare då var att dom beställde billigt tyg från Kina eller Thailand och lät sy upp en klänning av det här i Sverige för att få ner priserna. Bröllopshemsida var det väl inte någon som hade, men temabröllop och färgteman var det redan då. Favors fanns också, även om det inte lika innebar presentaskar, men på ett bröllop vi var så hade dom målat namnen på gästerna ("bordsplaceringskort") jättefint och stenarna fick vi sedan ta hem. Jag har faktiskt kvar min än idag. På dom flesta bröllopen fanns det också lekar, i olika varianter, samt brudvals med "twist" även om det nog inte var lika vanligt. Möhippa och svensexa vet jag inget om, för jag var ju alldeles för ung för det, men av det jag har hört så verkade möhipporna väldigt lika dagens.

Det kan nog vara väldigt stora variationer beroende på vart man bor, vilken familj/släkt/kompisgäng osv man tillhör, för så är ju än idag. Och nej, det var nog inte alls lika vanligt med forum på internet där man fick tips, råd och inspiration och det är nog därför saker sprids som en löpeld idag. Information sprider sig så snabbt, på gott och ont kanske.

Men jag håller med Chicita om att det nog läggs större press på brudpar idag. Speciellt på att vara originella och personliga, så att man som amerika skrev inte druknar och försvinner bland alla andra bröllop och fester. Allt måste hela tiden vara det bästa och roligaste och samtidigt som brudpar, som PiaB skriver, ofta går efter "Det är vår dag, vi gör som vi vill!", så finns det också många som slår knut på sig för att göra det till en så speciell upplevelse för gästerna som möjligt.

Vilken rolig läsning! 

Nu ser man hur mycket bröllop har utvecklats under den tiden som gått sedan TS gifte sig 1995.

Väldigt roligt.