tumör i sköldkörteln

Usch, stackars!! Jag har inte varit med om något liknande, men kan tänka mig din rädsla... Skickar styrkekramar! O hoppas att allt visar sig vara ok...

Tack!! Ja det hoppas verkligen jag med!

Mitt i all bröllopsplanering o allt så känns detta verkligen inge kul...inte för att det skulle vara lättare någon annan gång heller men... ja ni kanske förstår ändå vad jag menar...

min mamma har opererat bort en cysta från halsen...men det var nervös väntan tills vi fick svar på om det var godartat el ej..det gick bra...Styrke kram!

Om man nu ska ha cancer så är väl den en av de bästa man kan ha, missförstå mig rätt ;)
God prognos.

Om det kommer till en total thyreoidektomi kan du skriva till mig om du vill, jag har gjort det och det finns en del man förbereder innan och ser till att ha koll på efteråt så att man får bästa tänkbara hjälp.

Jag vill börja med att säga att jag förstår din räddsla, jag kan bara tänka mig hur det måste kännas. Fy! Något sådant borde ingen behöva få gå igenom.

Hoppas att du får ett positivt besked efter provtagningen om att det var en godartad tumör. Det är ju väntan som är den jobbiga biten - att inte veta.

Jag ska hålla båda mina tummar, korsa fingrarna och tårna med för säkerhets skull.

Önskar dig all lycka! Kramisar till dig!

Nu till min lilla "historia."

Min kusin fick också av en "slump" reda på att hon hade en tomör i huvudet (på/vid hjärnan).

Hon hade varit utbytesstudent i Nya Zeeland, där hon var med om en krock. Ett par veckor senare då hon kommit hem hade hon fortfarande ont i huvudet. Hon gick då till läkaren där de gjorde en magnet röntken och upptäckte då tumören.

Hon oppererrades och det visade sig att den var godartad OCH att hon haft den sedan hon var 14-15 år (hon var då 23). Denna tumör såg ut som en vindruveklase och hade växt sig ganska så stor vilket resulterade i att den tog upp väldigt mycket plats. När den försvann så hade då hjärnan helt plötsligt väldigt gott om utrymme vilket ställde till probleem, då  hon t.ex. fick lära om sig saker, började få epileptiska anfall, klarade inte av att vara någonstans med högt ljud, kunde inte se på tv osv. Än idag har hon problem med vissa av de här sakerna och hon är idag 30. Så även om den där tumören var godartad så har den ställt till en hel del oförutsedda problem för henne. =(

När jag hade probelm med sköldkörteln, sökte jag info via Sköldörtelföreningens hemsida:

http://www.skoldkortelforeningen.se/

Där kan man bli medlem och få stöd och sällskap av människor som är i liknande situation-och fakta är mest troligt rätt pålitlig.

Bra att din tumör har upptäckts!
Så försöker jag själv tänka. Jag hamnade på sjukhus för en tid sedan och när man undersökte min hjärnaför att se om yrseln kunde bero på stroke, hittade man istället en tumör. Min sitter i hypofysen, vilken också -precis som sköldkörteln-hör till de endokrina systemet i kroppen.
Jag förstår till fullo att tankarna snurrar, och ordet tumör kan antagligen skrämma halvt ihjäl nästan vem som helst.
för att försöka avdramatisera det lite, tänker jag själv

"tumör är latin och betyder knöl-det betyder inte cancer"

Sedan är det iofs ett missförstånd att man kan andas ut bara det är godartat-som om godartad betyder snäll och ofarlig. Godartad betyder bara att den inte sprider sig med metastaser, utan håller sig för sig själv. Men beroende på var den sitter kan den vara livsfarlig ändå.
Men, sköldkörteln är ju ett någorlunda "bra" ställe, som är lätt att komma åt och så.
Jag tänker inte köra en massa klyschor om att tänka positivt-men däremot mana dig att inte tillåta dig själv att drabbas av panik. Släpp fram känslorna vartefter de kommer,men låt inte ångesten ta över eller stjäla hela din värld. Man får vara ledsen, rädd, arg eller vad som helst-men man behöver inte tappa fotfästet fullständigt. Det går att vara rädd och leva samtidigt om du förstår hur jag menar. Ta reda på fakta och ladda mentalt inför det du har framför dig. Lyssna inte på skräckhistorier!!!

Jag är mitt i processen själv och har i dagsläget ingen aning om vad de kommer att säga om behandling, storlek eller prognos. Att vänta är vidrigt. Jag försöker fylla mina dagar med saker som jag vet är positiva oavsett hur det känns-som att gå på crosstrainern i granens garage-det går att få ut rätt mycket känslor på den där maskinen och så tänker jag att det fördriver tid och gör mig i bättre skick inför ev operation. Försök att hitta egna sådana små saker att hänga upp din vardag på, sådant som ger utlopp och tar upp tid. Och omge dig med människor som lyfter dig mentalt!

Stackare, vilken hemsk upptäckt! Men det kommer gå bra ska du se. Du är ung och stark och du kommer fixa det här. Stor styrkekram!

Oavsett om den är godartad eller elakartad är tumörer i sköldkörteln något som brukar gå att bota med relativt lite biverkningar. Ok, att bli opererad eller genomgå radiojodbehandling är kanske inget man gör för nöjes skull men man slipper ju cellgifter med alla dess problem.

Hej!

Jag opererade bort hela min sköldkörtel för ett år sen då jag hade giftstruma (den producerade alldeles för mkt av hormonen som den producerar) så jag var sjukskriven i ett halvår och tyckte det hela var en mkt tuff period.

Nu mår jag jättebra, operationen gick smidigt och bra och jag äter "levaxin" för att ersätta hormonen som sköldkörtels producerade. Jag förstår verkligen din oro men det positiva är att sköldkörteln är något man klarar sig utan. Jag håller tummarna för dig! Jag hoppas du har bra vänner/familj som stöd nu i denna situation. Försök att tänk positiv och inte på det värsta.

Karamell