Nej till att vara Toastmaster då respektive ej är bjuden.

Det är så skönt att få "bolla" med tankar och funderingar här på forumet. Jag anser också att Toastmaster ska få ta med sig sin blivande. I detta fall hade paret vänt sig emot min blivande och fortsatt och hävdat att vi hemlighöll vår relation. Det är ju ok att inte veta vilken status vi har men dom vidhöll att jag inte var bjuden. Den blivande bruden hade blivit ledsen och gråtit men nej jag var inte bjuden. 

Jag har aldrig varit med om ngt liknande men varje erfarenhet lägger jag till samlingen av erfarenheter.

Jag har ingen aning om varför hon grät, jag utgår ifrån att det var tungt för henne att höra att min blivande tackar nej till att vara Toastmaster och att dom nu behöver hitta en ny? Bra fråga! Dom vet om att vi är tillsammans, vi sågs på en tillställning i början av året men sa då bara hej. Varken jag eller min blivande har gått ut med att vi ska gifta oss men det är vår tanke, att gifta oss. Hemlighållit som i att Vi ännu inte hunnit träffas! Vi har minimalt med tid just nu tyvärr. 

Ju mer jag funderar på det här ju märkligare blir det.  

Tack för dina kloka ord! Jag tänkte samma tanke, att bjuda in båda två. Mer vett åt folket!

Särskilt om man är i den positionen så att man har planerat/planerar ett eget bröllop så borde man ha förståelse för det rent praktiska/ekonomiska.

Du är inte mer otydlig än någon annan. Men som i fallet ovan då, att brudparet inte känner till att det finns en partner så man bjuder bara den ene - måste man göra plats för partnern då?

Det var ju en het diskussionstråd för någon månad sedan om gäster som OSA:de för respektive som inte var namngivna i inbjudan och jag tror att det till åtminstone 80% var så att folk inte tyckte det var okej och att de inte ville ha folk på sitt bröllop som de inte kände.

Vad jag vill få fram är att det är inte lätt att bjuda in till bröllop. Alla dessa oskrivna regler och preferenser som är så olika för var och en. Dessutom är det ju så att de flesta har aldrig arrangerat något i den här storleksordningen tidigare och kanske inte känner till allting heller (eller inte hänger på BT) . Man gör nog bäst i, som inbjuden eller oinbjuden, att ta det med en nypa salt och inte ta allting så personligt. 

Min sambo har gått med mig på åtminstone tre bröllop med mina släktingar/kompisar när hennes första möte med brudparet har varit när man kramar om varandra utanför kyrkan/vigselplatsen. Det är ganska knasigt egentligen. Såhär i efterhand fattar jag inte att hon har följt med varje gång. 

 

Folk borde se möjligheterna. Att gå på fest, bli lite full och dansa med slipsen på huvudet utan att min sambo är på plats och behöver skämmas tycker jag låter ganska lockande...

Skärpning till er som tar det som en rättighet att också bli bjudna till ett bröllop fast ni inte känner brudparet.

Man kan säga samma sak på fler än ett sätt.
Att säga åt folk att skärpa sig utan att veta mer om bakgrunderna än det lilla dom har skrivit här är rätt hårt.
Tyck det du tycker, men respektera att andra tycker annorlunda.

Sen kan det väl diskuteras om det är en "rättighet" att bjudas med.

Det hör till vedertagna ettikettregler att man bjuder par till större fester, och speciellt till bröllop där man firar just kärleken mellan ett speciellt par den dagen.
I vissa fall kan det vara en stark markering om att man inte gillar personens sambo, fru eller vilken nivå nu relationen ligger på. Och det är rent ut sagt fult.
Sen finns det olika anledningar till att man inte bjuder par.
Det finns bra anledningar och det finns dåliga.

Jag tror inte att de flesta skulle kräva att få följa med heller.
Men om man tar illa upp över att inte bli bjuden så har man rätt att känna den känslan. Och den som är bjuden har rätt att tacka nej till att gå om man tar illa upp över att ens partner inte är bjuden.
Utan att brudparet ska sitta och sura sen.
Även om det är en viktig dag i brudparets liv så är inte alla runtomkring marionetter som man kan flytta runt som man vill.
Om det är viktigt att ha med en viss person och den inte vill komma utan sin partner så får man ju välja. Antingen bjuder man med partnern också eller så accepterar man att personen inte kommer.

Som jag sagt tidigare - Om brudparet kan ge en vettig förklaring till varför dom inte bjuder respektive så är det lättare att acceptera och inte lägga någon värdering av "dom gillar inte mig" i det.
Men om det är knasiga anledningar eller att det blir tydligt att jag fick inte komma, men dom bjöd någon annan dom inte kände bara för att det var respektive... Tja då har man rätt att bli både ledsen och besviken. Men det betyder inte att man ansåg det som "sin rättighet att bli bjuden" från första början.